Otillräcklig infrastruktur hotar industrins konkurrenskraft – hög tid ta ett brett grepp kring de finanspolitiska målen

Offentliga investeringar i bostäder och övrig infrastruktur har under en längre tid understigit behoven. För industrin riskeras konkurrenskraften. Förutsättningarna för att lokalisera och bedriva industriell verksamhet i Sverige påverkas negativt. Det behövs starkare finanspolitiska drivkrafter till både nyinvesteringar och underhåll av befintlig infrastruktur. Det framhåller Industrins Ekonomiska Råd (IER) i sin nya rapport.

• När nu saldomålet ska utredas vore det konstruktivt att undersöka för- och nackdelar med en så kallad gyllene regel för de offentliga finanserna – det kan vara bättre att relatera saldomålet till det totala sparandet och inte enbart till det finansiella sparandet. Vidare krävs bättre utformning och användande av samhällsekonomiska kalkyler för infrastruktursatsningar.

• Industrins konkurrenskraft skulle även gynnas av om arbetet med att bygga färre men starkare regioner fullföljdes. Det är inte enbart en fråga om hur välfärden organiseras, utan den regionala tillväxtlogiken behöver vara i fokus som möjliggör ett bättre samspel mellan näringsliv, offentliga aktörer och akademi. Sannolikt stärker en regionalisering även förutsättningarna för infrastruktursatsningar.

• Även om sysselsättningen i industrin har minskat, är industrins andel av förädlingsvärdet fortsatt högt, särskilt om bidraget från tjänstesektorerna räknas in. De affärsnära tjänsterna har en speciellt strategisk betydelse för industrins konkurrenskraft och det är viktigt att de fortsätter att utvecklas. Integrationen mellan industri och tjänster fortskrider, och det är dags att avskaffa distinktionen mellan industri och tjänster och istället kalla alla dessa industri- och tjänstenäringar för industri. Sveriges avindustrialisering är en myt. Däremot är trenden i industriproduktionen illavarslande och huruvida den bottnar i strukturella orsaker behöver analyseras djupare.

• Förutom infrastruktur är tillgången till den globala arbetsmarknaden viktig för att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, liksom flexibiliteten i organisationerna inklusive utlokalisering av verksamhet, lönebildningen med den nuvarande förhandlingsordningen, samt en bättre användning av invandrares kapacitet. Forskning visar att en djärv internationalisering av produktionen också bidrar till bättre sysselsättning och produktivitet i Sverige.

Det är några slutsatser som Industrins Ekonomiska Råd (IER) kommer fram till i sin rapport ”Global arbetsmarknad, lönebildning, tjänster och infrastruktur – viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft.” IER har av Industrirådet, dvs Industriavtalets parter, fått i uppdrag att lägga fram en rapport som analyserar strukturella förhållanden av särskild betydelse för industrins konkurrenskraft.

Hela rapporten ”Global arbetsmarknad, lönebildning, tjänster och infrastruktur – viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft” bifogas. Den kan även laddas ner från Industrirådets webbplats www.industriradet.se

För ytterligare information kontakta rapportens författare:
Cecilia Hermansson, forskare KTH och senior ekonom Swedbank, 070-266 15 88
Mauro Gozzo, chefekonom Business Sweden, 070-883 85 28
Juhana Vartiainen, överdirektör Statens ekonomiska forskningscentral Finland, + 35 8 40 304 5502

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska kunna lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Presskontakt
Lasse Årling, pressekreterare Sveriges Ingenjörer, 070-329 80 08

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. www.industriradet.se 

Taggar: