Riksbanken försvårar lönebildningen

Riksbankens ensidiga fokus på den finansiella stabiliteten riskerar att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten. Inflationsförväntningarna och den låga inflationstakten äventyrar lönebildningen på svensk arbetsmarknad då parterna får svårt att förutse Riksbankens agerande och därmed den framtida penningpolitiken. Det framhåller Industrins Ekonomiska Råd (IER) i sin nya rapport.

• Konsumentpriserna i Sverige har under de senaste decennierna ökat långsammare än inom euroområdet och i USA. Den genomsnittliga ökningstakten ligger klart under Riksbankens inflationsmål på 2 procent per år. Inflationsmålet har inte heller uppnåtts under de senaste åren. Penningpolitiken har inte lyckats med denna uppgift.
• Lönebildningen kan därför komma att fungera sämre än vad den har gjort. I så fall äventyras den makroekonomiska stabiliteten och arbetsmarknadens funktionssätt. Med andra ord riskerar Riksbankens ensidiga fokus på den finansiella stabiliteten att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten.

• Inflationsförväntningarna har nu till slut      påverkats av den systematiskt för låga inflationstakten. Detta är ett      mycket stort problem för lönebildningen. Ett trovärdigt inflationsmål har      varit en avgörande utgångspunkt vid löneförhandlingarna. Det står nu klart      att parterna kommer att få det svårt att förutse Riksbankens agerande och      därmed den framtida penningpolitiken.

Det är några slutsatser som Industrins Ekonomiska Råd (IER) kommer fram till i sin rapport ”Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik”. IER har av Industrirådet, dvs Industriavtalets parter, fått i uppdrag att lägga fram en rapport om läget för svensk industri efter först finanskrisen och sedan krisen inom euroområdet.

Arbetskraftskostnaderna inom svensk industri är höga i internationell jämförelse. Det vill till en snabbare produktivitetsutveckling än i konkurrentländerna för att konkurrenskraften ska bevaras.

Samtidigt pressas svensk industri av den nominellt sett starka kronan. Den genomgång vi har gjort visar också att kronkursens fluktuationer har ökat under de senaste åren. Svensk industri hotas därmed dubbelt: dels av perspektivet av en starkare krona som höjer relativkostnaderna, dels en ökad osäkerhet om växelkursens riktning. Fundamenta talar för en starkare krona på sikt, men forskningen visar att växelkursrörelserna på 2-3 års sikt, tidsperspektivet för en avtalsperiod, inte kan prognostiseras.

Prognoser för marknadsutsikterna för svensk industri talar om en gradvis konjunkturförstärkning. Samtidigt förblir omvärldens efterfrågeläge svagare än normalt under de kommande två åren. Särskilt i Europa fortsätter den reala ekonomin att utvecklas svagt med hög arbetslöshet och relativt låga investeringar.

Hela rapporten ”Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik” bifogas. Den kan även laddas ner från Industrirådets webbplats www.industriradet.se

För ytterligare information kontakta rapportens författare:
Henry Ohlsson, professor nationalekonomi Uppsala universitet, 070-167 93 32
Cecilia Hermansson, senior ekonom Swedbank, 070-266 15 88
Mauro Gozzo, chefekonom Business Sweden, 070-883 85 28
Juhana Vartiainen, överdirektör Statens ekonomiska forskningscentral Finland, + 35 8 40 304 5502

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska kunna lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Presskontakt:
Lasse Årling, pressekreterare Sveriges Ingenjörer, 070-329 80 08 lars.arling@sverigesingenjorer.se

________________________________________________________________________

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. www.industriradet.se

Taggar: