Energibloggen: "Låt helgens strömavbrott bli en väckarklocka – Gotlands el är en säkerhetsfråga"

Helgens totalavbrott på Gotland visade hur sårbar öns elförsörjning är. Hela ön blev mörk klockan 21.22, och först 01.57 var strömmen tillbaka efter att nätet startats om. Ett par timmar utan el räckte för att störa vattenförsörjningen och väcka oron hos många – med rätta. Nytt luftvärn ska skydda Gotland men få talar om hur sårbar ön är vad gäller energiförsörjning. 

Till vardags importerar Gotland ungefär halva sin års­konsumtion via dagens HVDC-förbindelser, medan resten produceras lokalt – främst vindkraft. Det gör elnätet extra känsligt när något brister i överföringen från fastlandet. Det medför också att nätet är mycket mer sårbart än elnäten på fastlandet.

För bara några veckor sedan presenterade en stolt statsminister en ny satsning på luftvärn för nio miljarder kronor som bland annat ska skydda Gotland. Det är såklart välkommet – men här i Energibloggen vill vi gärna vidga perspektivet när det gäller att skydda ön och Sverige. Elförsörjningen är minst lika strategisk för civilsamhälle och totalförsvar. Och den är också värd den miljardsatsning som verkligen behövs.

Det positiva i sammanhanget är att Svenska kraftnät är i färd med att bygg ut stamnätet med två nya 220 kV mark- och sjökablar mellan fastlandet och ön. Driftsättning planeras till 2030, kabelköpet är gjort och totalprojektets budget är preliminärt 9,8 miljarder. När länken är på plats ska Gotland bli en del av stamnätet och robustheten ökar markant.

Men vi kan inte vänta passivt till 2030. Det finns andra åtgärder som kan göra innan och parallellt med kabelutbyggningen.

1. Ö-drift i bokstavlig mening. Länsstyrelsen arbetar mot målet att ön ska kunna klara upp till 90 dagar utan fastlandsförbindelse. Det är fantastiskt om det fungerar, men för det krävs övning samt att reservkraft och styrsystem verkligen fungerar ihop. Helgens elavbrott kan förhoppningsvis vara startskottet för det.
2. Skapa mer lokal effekt. Vindkraften kan kompletteras med väderoberoende produktion och stabil reservkraft så att samhällsviktiga funktioner klarar längre avbrott. Gotland har redan gasturbiner i Slite och diesel i Visby – men det är inte riktigt känt hur dom ska användas och hur länge energin från dem räcker.
3. Energilager och smart styrning. Storskaliga batterier och central styrning av vind kan dämpa störningar och snabba upp återstart efter fel. Gotland skulle kunna vara den perfekta platsen för energilagring i större skala. Det finska batteriföretaget har framgångsrikt på många ställen exempelvis säkrat elförsörjning i krigsdrabbade Ukraina.

Gotland kallas ofta ”hangarfartyget i Östersjön”. Låt oss behandla elförsörjningen därefter: som kritisk infrastruktur. Säkerhetsläget kräver att bygget av de nya kablarna inte försenas och ön blir driftsäker så snart som möjligt. Om ett företag från den ryska skuggflottan skulle kunna förstöra elkablarna till Gotland genom att släpa ett ankare längs botten kan jag inte svara på, men man får väl inte hålla det för osannolikt. Tanken skrämmer i alla fall.

Henrik Nygård

Bild kommer från Gotlands Elnät AB (GEAB)