Största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder

Regeringen lägger nu fram en proposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Sammanlagt uppgår ramen till 876 miljarder kronor för perioden 2022-2033. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Rätt investeringar i transportinfrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden. Propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige innebär stora satsningar, både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet.

Infrastrukturpropositionen kombinerar satsningar på underhåll av vägar och järnvägar med nya investeringar. Det bidrar till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft.

De ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2022–2033 föreslås ligga på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Tillkommande medel som banavgifter och trängselavgifter beräknas uppgå till 77 miljarder kronor, vilket sammantaget ger en ram på 876 miljarder kronor.

Drift och underhåll av vägar och järnvägar

Drift och underhåll av vägar och järnvägar är en förutsättning för att säkra den statliga transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet och är därmed viktigt för såväl medborgare som näringsliv.

Regeringen föreslår därför att medel till drift och underhåll av järnvägen blir 165 miljarder kronor – en ökning med 40 miljarder kronor. Medel till underhåll av vägar föreslås bli 197 miljarder kronor – en ökning med 33 miljarder kronor.

Utbyggnad av nya stambanor och andra viktiga investeringar

I infrastrukturpropositionen föreslår regeringen även att medel till utveckling av transportinfrastruktur blir 437 miljarder kronor – en ökning med 103,5 miljarder kronor. Förslaget till ekonomisk ram för utveckling innebär att den gällande nationella planen kan fullföljas och att satsningar kan göras på såväl nya stambanor som andra angelägna åtgärder.

Utbyggnaden av nya stambanor är viktig för att öka kapaciteten i järnvägsnätet, knyta landets tre storstadsregioner närmare varandra och bidra till stadsutveckling, bostadsbyggande och större arbetsmarknadsregioner.

Nationella planen beslutas 2022

Förslagen i propositionen lägger grunden för den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen. Efter att infrastrukturpropositionen beslutats av riksdagen fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om ny nationell plan planeras till 2022.

Läs mer om arbetet med ny nationell infrastrukturplan på: regeringens hemsida.

Arbetet med infrastrukturpropositionen utgår från punkt 28 i Januariavtalet:

Enligt januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet fullföljas. Enligt januariavtalet ska det även ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Vidare anges i avtalet att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska enligt avtalet återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.

Kontakt:
Lovisa Alm
Pressekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth 
Mobil 073-073 9753
lovisa.alm@regeringskansliet.se

Josefin Sasse
Pressekreterare hos miljö- och klimatminister samt vice statsminister Per Bolund
Mobil 073 0779469
E-post: josefin.sasse@regeringskansliet.se