Nytt samarbete ska minska smittorisken i hem och på offentliga platser: Dödlig bakterie i dricksvatten drabbar 500 årlig

Nytt samarbete ska minska smittorisken i hem och på offentliga platser: Dödlig bakterie i dricksvatten drabbar 500 årligen Efter flera uppmärksammade fall av legionärsjuka tar VVS- Installatörerna, Smittskyddsinstitutet och Boverket ett gemensamt krafttag mot sjukdomen i Sverige. Varje år dör ungefär 50 personer av den svåra formen av lunginflammation, som sprids genom vårt vanliga kranvatten. Sjukdomen kan inte bekämpas med vanlig antibiotika. Legionellabakterier sprids framför allt via duschar och bubbelpooler. Men förekommer även i prydnadsfontäner i varuhus och parker, samt i kylanläggningar inom industrin. Störst risk att bli smittade löper personer med nedsatt immunförsvar, personer som tar läkemedel, är rökare eller missbrukar alkohol eller narkotika. Män löper större risk än kvinnor. Och äldre större risk än yngre. Merparten av alla fall har påträffats i vanliga bostäder, såväl lägenheter som villor och fritidshus. Men även allmänna byggnader som äldre- och gruppboenden, sjukhus och badanläggningar har drabbats. - På senare år har allt fler fall av legionärsjuka upptäckts, vilket är oroväckande. Få dödliga sjukdomar är så enkla att avhjälpa som legionärsjuka. Bakterierna dör nämligen redan vid 60 grader. Genom att låta varmvattnet hålla minst 60 grader i varmvattenberedaren och 50 grader i kranen undviks smittan helt, säger Rolf Kling. Han är sakkunnig hos VVS-Installatörerna, som är den branschorganisation som har störst möjlighet att minska spridningen av legionella i Sverige. Förödande lik vanlig influensa Nästan alla fall av legionärsjuka orsakas av bakterien legionella pneumophila, som betyder Den som älskar lungor. I Sverige smittas uppskattningsvis 500 personer av legionella varje år. Av dessa dör ett 50-tal. Men mörkertalet är mycket stort. Från det att personen smittats, tills sjukdomen bryter ut, tar det mellan tre och sex dygn. Symptomen är som en vanlig influensa - feber, huvudvärk, muskelvärk och ibland diarré - vilket gör legionärsjuka förrädisk.. Det finns antibiotika som hämmar legionärsjuka, men de preparat som normalt används mot lunginflammation har dålig eller ingen effekt på legionärsjuka. Sjukdomen fick sitt namn 1976 när ett stort antal amerikanska krigsveteraner smittades via luftkonditioneringen på ett hotell i Philadelphia. Det första större utbrottet i Sverige var 1979 och spårades till ett varuhus i Västerås. VVS-Installatörerna, Smittskyddsinstitutet och Boverket har arbetat fram en handbok om legionella och hur sjukdomen kan förebyggas. För närvarande driver de tre aktörerna ett stort forskningsprojekt om legionella. Resultatet beräknas vara klart 2005. Boken och illustrationer för kostnadsfri publicering, kan beställas från VVS-Installatörerna. För mer information, kontakta: Rolf Kling, VVS-Installatörerna 08 - 762 75 42 0709 - 62 75 42 Om legionärsjuka och legionella Legionärsjuka är en svårare form av lunginflammation som orsakas av legionellabakterier. I 90 procent av fallen handlar det om bakterien legionella pneumophila, som betyder "Den som älskar lungor". I Sverige får årligen mellan 10 000 och 20 000 personer lunginflammation. Ungefär 500 av dem drabbas av legionärsjuka, och av dessa dör i snitt 50 personer. Men mörkertalet är mycket stort. När en person infekterats av bakterierna tar det normalt 3-6 dygn innan han eller hon insjuknar. Vanliga symptom är hög feber, huvudvärk, muskelvärk och diarré. De mediciner som normalt behandlar lunginflammation, fungerar inte på sjukdomen. Legionärsjuka bör behandlas med antibiotika. Utan rätt behandling kan sjukdomen ha dödlig utgång. Uppskattningsvis var tionde person som drabbas av sjukdomen, dör. Historik Sjukdomen fick sitt namn 1976 när ett stort antal amerikanska krigsveteraner smittades via luftkonditioneringen på ett hotell i Philadelphia. Det första större utbrottet i Sverige var 1979 och spårades till ett varuhus i Västerås. Det senaste året har man konstaterat en mängd fall i bostäder, såväl villor och lägenheter som fritidshus. Men även äldreboenden och badanläggningar har drabbats. Så sprids legionella Legionellabakterier sprids framför allt via duschar. Bubbelpooler, prydnadsfontäner och luftfuktare är andra spridningskällor. Personer smittas alltså framför allt i hemmet eller på arbetsplatsen. Men man kan även smittas på offentliga platser som sjukhus, badhus och varuhus. Även vissa kylanläggningar inom industrin kan sprida sjukdomen. Legionellabakterier finns naturligt i sötvatten och i jord. Bakterien är ofarlig att dricka, men blir farlig när den sprids till luftvägarna via mikroskopiska vattendroppar. Människor kan få legionärsjuka genom att andas in väldigt små vattendroppar, så kallade aerosoler, som innehåller bakterier. Riskgrupper Enskilda personers hälsotillstånd har stor betydelse för vilka som drabbas av sjukdomen. Generellt löper män större risk än kvinnor att drabbas. Till riskgruppen hör: · Personer med nedsatt immunförsvar på grund av läkemedel · Rökare · Alkoholister · Narkomaner · Personer med diabetes · Personer med cancer · Personer över 45 år Vattentemperaturen påverkar legionellaspridningen Vattentemperaturen har mycket stor betydelse för legionellarisken. Bakterierna kan föröka sig i vattentemperaturer mellan 20 och 45 grader. Vid temperaturer under 20 grader är bakterierna vilande. Däremot dör de vid temperaturer över 60 grader. Därför bör varmvattnet hålla minst 60 grader i varmvattenberedaren och 50 grader i kranen för att inte smitta den som duschar. Bakterien förökar sig framför allt i tappvattensystem och i vatten i ventilations- och kylsystem. Risken för legionellabakterier är därför stor i: · För kallt varmvatten, under 50 grader. · För varmt kallvatten, över 18 grader. · Varmvattenberedare med för låga temperaturer, dvs under 60 grader. · Nödduschar. · Varmvattencirkulationssystem med för låg temperatur. · Handdukstorkar som kopplats till varmvattencirkulationen. När olyckan är framme För att få reda på om ett varmvattensystem innehåller legionellabakterier krävs särskild vattenanalys. Provtagningen ska göras efter ett fastställt schema och provet skickas sedan för analys till ett ackrediterat laboratorium, exempelvis hos Smittskyddsinstitutet. Ett preliminärt svar kan lämnas efter tre dygn och ett slutgiltigt efter sju dygn. Om det förekommer höga halter av bakterier är det viktigt att först åtgärda de tekniska felen. Därefter behövs en sanering. Ofta genomförs först en eller flera hetvattenspolningar. Om det inte hjälper kan kemisk sanering vara ett nästa steg. Lag och ordning Vissa smittsamma sjukdomar anses så allvarliga att deras utbredning måste bevakas och anmälas till smittskyddsläkare, miljö/hälsoskyddsnämnd och Smittskyddsinstitutet. Legionärsjuka är en sådan anmälningspliktig sjukdom. Enligt smittskyddslagen ska det i varje län finnas en smittskyddsläkare som planerar och organiserar smittskyddsarbetet. Flera lagar och förordningar reglerar förebyggande åtgärder och hantering av risker kring ohälsa som exempelvis legionärsjuka. Boverkets byggregler, miljöbalken och smittskyddslagen är exempel på det. Forskning Just nu pågår ett stort forskningsprojekt om orsakerna till legionella i installationer. Initiativtagare till projektet är VVS-Installatörerna, Boverket och Smittskyddsinstitutet. Resultat av forskningen kommer att presenteras 2005. Mer information om legionärsjuka och legionella finns i boken Legionella - risker i VVS-installationer utgiven av VVS-Installatörerna i samråd med Boverket och Smittskyddsinstitutet. För kommentarer och mer information, kontakta författaren; Rolf Kling, VVS-Installatörerna 08 - 762 75 42 0709 - 62 75 42 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/11/25/20021125BIT00200/wkr0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2002/11/25/20021125BIT00200/wkr0002.pdf