Så meningsfullt är vårt internetanvändande – här är rapporten ”Svenskarna och internet 2019”

tis, okt 15, 2019 08:34 CET

Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull.

Nyhetsappar väl använd tid – mobilspel i botten
En stor majoritet av internetanvändarna - 83 procent - använder sociala medier, även om tillväxten nu har planat ut. Men när Internetstiftelsen i år för första gången undersöker hur meningsfull och väl använd tiden på nätet upplevs, framgår att bara en fjärdedel anser att deras tid på sociala medier är meningsfull. Barnfamiljer är den grupp som tycker att det är minst meningsfullt att spendera tid på sociala medier. Däremot upplever mer än var tredje person född utanför Norden att det är väl använd tid.

– Många med barn känner igen att tid är en bristvara. Andra aktiviteter värderas helt enkelt högre än sociala medier. För personer födda utanför Norden kan sociala medier vara viktigt för att bibehålla kontakt med vänner och familj. En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör. Det är första gången vi undersöker meningsfullhet, så nu har vi ett startvärde. Det blir intressant att följa utvecklingen, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Nästan hälften av de som tittar på film och video eller lyssnar på poddar och ljudböcker på nätet tycker att det är väl använd tid. I toppen vad gäller meningsfullhet återfinns användande av nyhetsappar, som nästan 3 av 5 tycker är väl använd tid. I botten av listan finns mobilspel, som endast 1 av 10 tycker är meningsfull tid.

Digitala samhällstjänster underlättar för majoriteten – men inte för alla
För första gången förekommer även frågor om digitala samhällstjänster. Framgångssagan mobilt Bank-id har varit möjliggörare för dessa e-tjänster. Och inställningen är mycket positiv. Hela 85 procent av befolkningen tycker att digitala samhällstjänster underlättar för dem.

Bland de tjänster som har undersökts i rapporten är Skatteverkets mest populära, med 74 procent av befolkningen som användare. Detta tätt följt av tjänster för kollektivtrafik som används av 72 procent. De omskrivna vårdapparna, tänkta att kunna ersätta fysiska besök, används bara av 10 procent. På landsbygden där avståndet till vården ofta kan vara längre än i städerna kan man tycka att nyttjandegraden av e-tjänster inom sjukvården skulle vara högre än i städerna, men förhållandet är tvärtom, med stadsbor som de mest frekventa användarna.

– Digitaliseringen är en revolution, med nya, enklare sätt för oss medborgare att få kontakt med vården, kommunen och andra samhällstjänster. Men bara för att Sverige är ett av världens främsta länder på att digitalisera tjänster får vi inte glömma bort den stora grupp användare som inte känner att livet blir enklare med nätet, säger Måns Jonasson.

För alla är inte lika lyriska. Bland människor som är 76 år eller äldre tycker var femte person att de digitala samhällstjänsterna försvårar för dem. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter vad gäller nyttjande av digitala samhällstjänster.

– Svenskarna och internet 2019 visar på det allvarliga gapet mellan de som upplever att livet blir enklare med internet och de som tvärtom känner att det blir svårare när allt mer digitaliseras. Samhället måste ta höjd för att vissa grupper har längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig möjligheterna som digitaliseringen innebär och förstå hur tjänsterna kan underlätta för just dem. Annars riskerar dessa människor att hamna, eller stanna kvar, i ett digitalt utanförskap, säger Måns Jonasson.

I Internetstiftelsens nya podd, Internetpodden, behandlas Svenskarna och internet 2019 i det första avsnittet. Måns Jonasson, digital strateg, Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, och Jenny Andersson, Insight Manager, pratar om resultat och upptäckter i årets rapport. Internetpodden finns där poddar brukar finnas, bland annat Apple Podcasts.

Fler nyheter i Svenskarna och internet 2019

Internetutvecklingen i Sverige – fiber ökar igen

Efter att ökningen bromsade in år 2018 ökar tillgången till fiber ökar igen. År 2019 har 57 procent tillgång till fiber hemma, jämfört med 50 procent föregående år. Den största ökningen sker på landsbygden.

Sociala medier – har vi slagit i taket?

Från år 2010 har användarantalet ökat varje år. Men nu har tillväxten planat ut. En stor majoritet, 83 procent, av internetanvändarna använder fortfarande sociala medier.

Tjänster som vuxit snabbt de senaste åren, som Instagram och Snapchat, har minskat i tillväxttakt och ligger mer eller mindre kvar på samma nivåer som föregående år.
För första gången sedan 2011 minskar andelen användare av Facebook jämfört mot föregående år. Dagliga användare sjönk med två procentenheter från föregående år till 51 procent för 2019.
Allt färre delar andras innehåll i sociala medier. 49 procent uppger att de delar andras innehåll, förra året var den siffran 59 procent.
Bara 24 procent upplever att tiden de spenderar på sociala medier är meningsfull.

Digitala samhällstjänster underlättar för de flesta

För första gången ställs frågor om digitala samhällstjänster. I topp bland de tio tjänster som har undersökts ligger Skatteverkets digitala tjänster, som används av 74 procent av befolkningen.
Minst använt av de undersökta tjänsterna är vårdappar för läkarbesök, som bara 1 av 10 nyttjar.
Hela 85 procent av befolkningen anser att digitala samhällstjänster underlättar.
Bland de som är 76 år eller äldre tycker 18 procent att de digitala samhällstjänsterna försvårar för dem.

Det digitala utanförskapet

1 av 10 känner sig inte delaktig i det digitala samhället. Fortfarande är det de äldsta i befolkningen (76 år eller äldre) som känner sig minst delaktiga.

Drygt 1 miljon personer använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls. Det är något färre än förra året, då siffran var cirka 50 000–60 000 fler.
De äldsta börjar komma ikapp i internetanvändandet. 2019 använder 93 procent av människor i åldrarna 66-75 år internet, motsvarande siffra för åldrarna 76 år eller äldre är 69 procent. Det är främst 40-talisterna som står för ökningen i den äldsta gruppen, då de nu har hunnit bli 76 år eller äldre och har med sig internetvana från tiden som yrkesverksamma.

Fler smarta prylar i hemmet

För första gången undersöks uppkopplade saker i hemmen. 54 procent har någon uppkopplad sak hemma, jämfört med 50 procent år 2018.
Elektroniska lås hemma (7 procent) är vanligare än att ha en uppkopplad högtalare som går att styra med rösten (5 procent).

Yngre män spelar mest – och tittar på när andra gör det

3 av 5 internetanvändare spelar nöjesspel på nätet. En femtedel tittar på andra som spelar spel online, till exempel genom Twitch och Youtube.
Att spela nöjesspel på internet, spela om pengar och att titta på när andra spelar, domineras av gruppen unga män i åldrarna 12–15 år.
Nästan alla pojkar, 98 procent, i åldrarna 12–15 år spelar nöjesspel på internet.
Från 36 år och uppåt är det fler kvinnor än män som spelar nöjesspel på nätet.
Endast 1 av 10 ser mobilspelande som väl använd tid. Och bara 2 av 10 ser dataspelande som väl använd tid.

Oro kring den personliga integriteten

Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på internet.
Nära hälften känner oro för att storföretag som Google och Facebook ska inkräkta på deras personliga integritet på internet. Var femte oroar sig för myndighetssveriges inkräktande på den personliga integriteten på internet. Oron har ökat inom båda dessa områden sett ur ett femårsperspektiv.
Andelen internetanvändare som drabbats av näthat har legat på en konstant nivå, 14 procent, under en treårsperiod. De yngre upp till 25 år drabbas i högre uträckning – här är cirka 3 av 10 utsatta.
Kvinnor upplever oftare näthat som mer allvarligt än vad män gör. 35 procent av kvinnorna upplever att näthatet de har mottagit har varit allvarligt. Motsvarande siffra för männen är 24 procent.
21 procent av internetanvändarna har fått obehaglig eller kränkande e-post, jämfört med fjolårets 16 procent och 2017 års 13 procent.

Poddar och digitala böcker ökar

Poddar och digitala böcker har störst tillväxt vad gäller internetanvändarnas mediekonsumtion. Sedan 2015 har andelen poddlyssnare dubblerats och ligger idag på 55 procent. 42 procent lyssnar på ljudböcker eller läser e-böcker.
Pappersboken behåller sin starka ställning och läses i mer än dubbelt så hög grad som de digitala böckerna.
48 procent tycker att poddlyssnande är meningsfull tid. Motsvarande siffra för att titta på film eller video online är 46 procent.
Användandet av nyhetsappar toppar listan för vad som anses vara mest meningsfull användning av tid på internet. Hela 60 procent av användarna anser att den tiden är meningsfull.

I år kommer resultat från undersökningen som rör barn att presenteras i en separat rapport, Barnen och internet 2019. Den släpps den 25 november på konferensen Internetdagarna som arrangeras av Internetstiftelsen.

Hela rapporten
Rapporten Svenskarna och internet 2019 i sin helhet finns tillgänglig på www.svenskarnaochinternet.se. Här kan man också ladda ned rapporten i pdf-format.

Pressbilder
Pressbild på Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen. Foto Kristina Alexanderson.

För mer information
Måns Jonasson, digital strateg, Internetstiftelsen
076-127 00 76 (Måns är tillgänglig från cirka kl. 9.45 och framåt den 15 oktober)
mans.jonasson@internetstiftelsen.se

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
072-003 29 91 (ej sms)
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för den svenska toppdomänen .se och för driften av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar inom forskning och utbildning i syfte att internetanvändare i Sverige ska kunna vidareutveckla sin användning på ett medvetet sätt, samt ge kunskap om internetanvändningen i Sverige och digitaliseringens påverkan på samhället.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.