Sverige halkar efter i life science-sektorn
Sverige har förlorat sin en gång världsledande postition inom life sciences. Samtidigt har länder som Irland, Kanada och Singapore stärkt sin ställning. Det krävs en rad åtgärder för att vända utvecklingen. Detta framgår av en ny studie som presenteras idag vid ett seminarium med handelsminister Ewa Björling.
Sverige har förlorat sin en gång världsledande postition inom life sciences. Samtidigt har länder som Irland, Kanada och Singapore stärkt sin ställning. Det krävs en rad åtgärder för att vända utvecklingen. Detta framgår av en ny studie som presenteras idag vid ett seminarium med handelsminister Ewa Björling.
Studien Utländska investeringar i den svenska life science-industrin – Framgångar på sluttande plan är gjord av Björn Bergstrand på uppdrag av Invest in Sweden Agency i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen och Vinnova.
Life science-sektorn (läkemedel, bioteknologi och medicinteknik) är en av de viktigaste framtidsbranscherna. Totalt finns drygt 800 svenska och internationella företag med cirka 42 000 anställda i landet. Sverige har en lång tradition inom världsledande läkemedels-forskning, men har under de senaste åren tappat i attraktionskraft.
Några exempel:
• Det har under de senaste 20 åren inte genomförts någon väsentlig utländsk nyetablering av forskning eller tillverkning i Sverige.
• Inget nytt svenskt biotekniskt läkemedel har introducerats på marknaden sedan Genotropin® på 80-talet.
• Industriell sårbarhet. Stort beroende av AstraZeneca och för få större och medelstora företag inom sektorn.
I studien anges flera orsaker:
• Sverige saknar grundläggande forskningsincitament. Två tredjedelar av OECD-länderna erbjuder skatterabatterad forskning.
• Sverige saknar det företagsstöd som erbjuds i andra länder.
• Sverige har inte någon samordnad statlig satsning på bioteknik.
Numera attraherar länder som Irland, Kanada, Singapore och Skottland, som för 10-20 år sedan helt saknade industriell tradition inom life sciences, fler utländska ny- och expansionsinvesteringar än Sverige. Gemensamt för dessa länder är ett politiskt engagemang och kraftfulla satsningar på life science-sektorn.
- Målmedvetna och långsiktiga satsningar i konkurrentländer visar på goda resultat. Med tanke på vad som sker i vår omvärld måste även Sverige visa ett engagemang för sina strategiskt viktiga sektorer, säger ISA:s generaldirektör Kai Hammerich. Vi skulle åter kunna bli ett av de världsledande länderna inom life sciences. Men för det krävs samordnade insatser och konkreta åtgärder.
I studien lämnas ett antal rekommendationer om vad Sverige behöver göra för att vända utvecklingen och öka attraktionskraften för utländska investeringar inom life sciences:
• Uppmärksamma den svenska life science-sektorn politiskt.
• Sänkta arbetsgivaravgifter för FoU-personal.
• Förenkla expertskattesystemet.
• Öka anslagen till forskningen.
• Kapitalisera på unika svenska tillgångar som kvalitetsregister, vävnadsbanker och läkemedelsregister.
• Förbättra förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar i Sverige.
ISA har regeringens uppdrag att göra en sammanfattande bedömning av förhållanden och åtgärder som påverkar investeringsklimatet i Sverige. Nyligen presenterades huvudrapporten Investeringar i den globala och svenska ekonomin – Vad väntar Sverige? I denna analyseras Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Utländska investeringar i den svenska life science-industrin – Framgångar på sluttande plan är utöver huvudrapporten, en av tre delstudier som ISA låtit göra.
Länkar till publicerade rapporter:
www.isa.se/lifesciencerapport
www.isa.se/investeringsrapport08
www.isa.se/kortversion
För ytterligare information:
Carl Morath, Chef Life Sciences, ISA
carl.morath@isa.se, 070-349 09 59