Stora skillnader i kommuners arbete med våldsutsatta kvinnor

IVO har slutfört en nationell tillsyn av arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. IVO konstaterar att främst kommuner måste bli bättre på att ta det ansvar de enligt gällande bestämmelser har.

Under 2012/2013 har Socialstyrelsen/IVO granskat kommuner, hälso- och sjukvården samt kvinnojourer i deras arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Tillsynen har medfört möjligheter att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. De flesta verksamheter som varit föremål för tillsynen har genomfört förändringar och förbättringar för att rätta till brister och utveckla kvaliteten i sitt arbete. Men det framkommer samtidigt brister som måste åtgärdas.

-        Det finns stora skillnader i kommunernas arbete. Alla kommuner tar inte det ansvar de har enligt socialtjänstlagen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld vilket innebär en fara för rättssäkerheten. Det kan innebära att våldsutsatta kvinnor får stöd utifrån var de bor istället för utifrån behov, säger Mikael Thörn, projektledare.

Ett problem som konstaterats i tillsynen är att flera kommuner i stor omfattning, utan utredning och biståndsbeslut, hänvisar kvinnor och barn till serviceinsatser. IVO ställer därför krav på socialnämnderna att utreda, dokumentera och följa upp insatserna på kort och lång sikt. Det finns behov av att förbättra kvaliteten och kompetensen inom kommunernas arbete. Flera kommuner har brister när det gäller att uppmärksamma barn som bevittnat våld och deras behov. IVO har ställt krav på kommunerna att utreda deras behov samt se till att barn får stöd och hjälp över tid som de behöver.

Tillsynen visar också att det finns behov av att förbättra kvaliteten och kompetensen inom hälso- och sjukvårdens arbete. Det finns skillnader mellan olika verksamheter i deras arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att identifiera och alltid anmäla misstanke om att barn far illa till socialtjänsten.

-        Risken är stor att vården blir ojämlik. Fokus ligger på den vuxne patienten och barn som bevittnat våld uppmärksammas inte, säger Mikael Thörn.

Kvinnojourerna har under lång tid tagit ett stort ansvar för att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnojouren ska fortsätta det arbetet men behöver utveckla sitt kvalitetsarbete och upprätta rutiner för rapportering enligt lex Sarah och dokumentera beslutade biståndsinsatser när de är utförare av socialtjänst.

Samverkan mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt kvinnojourerna och andra aktörer är viktig för att både upptäcka och ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Den måste samordnas så alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, och deras behov stöd och hjälp tillgodoses på kort och lång sikt, oavsett var de bor.

Länk till rapporten: http://www.ivo.se/press/nyheter/Sidor/stora-skillnader-i-kommuners-arbete-med-valdsutsatta-kvinnor.aspx

Kontakta:
Mikael Thörn
Projektledare
Avdelning sydväst
010-788 52 81