Ja till Livet välkomnar lagrådsremiss om etisk bedömning av nya metoder i vården

Regeringen lämnade igår, 3 december, en lagrådsremiss med förslag om en ny lagparagraf i hälso- och sjukvårdslagen. På hemsidan sammanfattas förslaget: ”Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde eller integritet börjar tillämpas i sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter”.

- Det är mycket viktigt att det noteras att tillämpningen av fosterdiagnostik kan hota människans unika värde. När landsting till exempel ökar satsningarna att finna ofödda med Downs syndrom, vilket otvivelaktigt leder till att färre barn med en kromosom mer får födas, behövs ett etiskt förhållningssätt till nya metoder som görs tillgängliga för vården, säger Ja till Livets ordförande Gunilla Gomér. - Sedan är det självklart nödvändigt att varje etisk prövning som görs utgår från den människosyn som är fundamental för en god hälso- och sjukvård, fortsätter Gomér Utdrag från lagrådsremissens kap 4: ”Utvecklingen inom forskningen går mycket snabbt, detta gäller t.ex. inom sådana områden som genetik, stamcellsforskning, nanoteknik och bildbehandling av hjärnan. Svensk klinisk forskning har länge varit internationellt framstående. Nya diagnos- och behandlingsmetoder har kontinuerligt utvecklats och den kliniska forskningen har nått stora framgångar. Utvecklingen inom den medicinska forskningen är en viktig förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda patienterna en bättre vård. Samtidigt som utvecklingen öppnar nya möjligheter till behandling och bot kan etiska dilemman av olika slag uppstå. Det räcker således inte med att det vetenskapliga värdet och den kliniska nyttan av en ny behandlingsmetod är belagt. Det måste också tas i beaktande om den nya metoden kan föra med sig konsekvenser av etisk natur. Det kan handla om sådant som har betydelse för respekten för människovärdet eller individers rätt till självbestämmande och integritet. Ofta finns det inga enkla och entydiga svar på dessa svåra frågor. Det handlar snarast om en avvägning mellan olika intressen. Utvecklandet av nya metoder för fosterdiagnostik är ett bra exempel på ett område som är förknippat med många svåra etiska frågeställningar. Användning av fosterdiagnostik kan påverka människovärdet och synen på människor med funktionshinder.” Länk till Ja till Livets pressrum med fler pressmeddelanden: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/jatilllivet Länk till regeringens presentation av lagrådsremissen: http://www.regeringen.se/sb/d/11222/a/136477 Länk till lagrådsremissen (fulltext): http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/64/77/92389550.pdf Professor Torbjörn Tännsjö har, bland annat i Aftonbladet, gett uttryck för sin syn om fosterdiagnostik och abort på grund av dyslexi eller färgblindhet: ”Problemet är att diagnostiken endast är riktad mot Downs syndrom eftersom samhället då sänder ut ett budskap om att just det inte är ok. Det vore skillnad om man kunde välja vad som helst. Då blir det individen som styr, och det är så det bör vara. Enligt Tännsjös filosofi är det bra om man får ett samhälle med färre människor med problem. Att kunna välja bort dyslexi, färgblindhet och andra svagheter tror han endast skulle leda till något gott.” Länk till artikeln med ovanstående citat: http://www.aftonbladet.se/debatt/article6004817.ab

Taggar: