6 av 10 vill ha julskinka från riktiga utegrisar
6 av 10 konsumenter vill att julskinkan de köper ska komma från grisar som fått vara ute och beta och böka. Men för att vara säker på att grisen fötts upp på ett sådant sätt måste man läsa innehållsförteckningen noggrant. Bara grisar från KRAV-certifierade gårdar har rätt till riktigt uteliv med grönbete och gyttjebad. Andra svenska ekogrisar får nöja sig med att gå ute på en betongplatta.
Den här veckan köper de allra flesta sina julskinkor. Runt 4 procent är ekologiska. Men många köper ekogrisen i säcken. Det är nämligen stor skillnad på eko och eko. Bara en procent av landets grisar får leva riktiga grisliv med möjlighet att böka, beta och bada gyttjebad under minst fyra sommarmånader. För att vara säker på att få skinka från just en sådan gård måste det stå KRAV-certifierad råvara i innehållsförteckningen. Står det istället EU-ekologisk råvara kommer skinkan från en gris som fått nöja sig med att gå utomhus på en cementplatta. Detta gäller även om skinkan är svenskmärkt.
En stor konsumentundersökning, som KRAV låtit göra under 2017, visar att en majoritet av svenska folket, 62 procent, vill att de charkuteriprodukter de köper ska komma från grisar som fått vara ute och beta och böka.
Idag är det bara charkprodukter med KRAV-certifierad råvara som lever upp till de kraven. Men trots att det i år kommer att finnas närmare 100 000 julskinkor från grisar som fötts upp enligt KRAVs regelverk så är det bara en bråkdel av dessa som får märkas med KRAVs logotyp. Orsaken stavas nitrit, en livsmedelstillsats som hämmar oönskade bakterier och ger skinkan dess karakteristiska röda färg. Nitrit tillsätts i mer än nio av tio skinkor, men är inte tillåten enligt KRAVs regler. Därför får nitritsaltade skinkor inte märkas med KRAVs logga. Detta är okänt för de flesta konsumenter.
Mats Schörling är ordförande för landets KRAV-grisuppfödare.
– Ska man som konsument hitta en traditionell, rosa skinka från en KRAV-uppfödd gris så måste man ta fram förstoringsglaset och läsa i ingredienslistan. Där ska det stå ”skinka av KRAV-certifierad råvara” om det är en av våra KRAV-grisar, säger han.
Fakta: Av landets cirka 250 ton julskinka av KRAV-certifierad råvara märks endast 10 ton med KRAV-märket på förpackningen. Orsaken är att de allra flesta julskinkor behandlas med nitrit som hämmar tillväxten av oönskade bakterier och ger skinkan dess klassiska ljusröda färg. Nitritbehandling är inte tillåten enligt KRAVs regler. För att vara helt säker att skinkan kommer från en KRAV-gris bör man söka information om uppfödningen i innehållsförteckningen.
För ytterligare information, se www.jordpatrynet.se, http://www.krav.se/sa-blir-grisen-krav-godkand
eller kontakta:
Mats Schörling, grisbonde och ordförande i Jord på Trynet, telefon: 070 – 312 98 80
Carina Andersson, grisbonde och vice ordförande i Jord på trynet, telefon: 070 – 345 81 75
Dirk van der Krogt, Ekologiskt kött och chark, Svenskt Butikskött, telefon: 073 – 752 24 97
Jord på Trynet är en förening som samlar landets drygt 30 KRAV-grisuppfödare. Tillsammans föder vi upp cirka 33 000 grisar vilket motsvarar runt 95 procent av alla KRAV-grisar i landet. I vår logotyp finns tydliga spårstämplar av grisklöver som en symbol för vårt sätt att föda upp grisar. Bara grisar i det fria lämnar spår efter sig. Det gör inte klövar på betong.
Taggar:
