Agenter i växtskyddets tjänst

I år fyller Växtskyddscentralerna 25 år. Ända sedan 1930-talet har Sverige haft en statlig oberoende funktion för prognoser och rådgivning om skadegörare som drabbar jordbruks- och trädgårdodlingen. Snabb information om förutspådda attacker från insekter, svampar och bakterier förmedlas till rådgivare och odlare i landet.

Experterna vid Växtskyddscentralerna är alltid redo att ge råd om förebyggande åtgärder och bekämpning. Målet med verksamheten är en konkurrenskraftig och miljövänlig odling. Före datorernas tid användes mjölkbil, snigelpost och faxar för att snabbt sprida prognoser om skadegörare. Idag finns växtskyddsinformationen på webben och från i våras även i en app för smarta telefoner.

Men informationen är inte bara digital – växtskyddsexperterna sprider kunskap via möten, fältvandringar, kurser och konferenser.

Aktuella prognoser för säsongen
Redan i höstas varnade prognoserna för angrepp av havrebladlöss i vårsäden, vilket visade sig stämma. Det finns mycket bladlöss i stora delar av Syd- och Mellansverige. Likaså förekommer mycket gulrost i vete. Gulrost kan leda till väldigt stora skördeförluster. Den regniga väderleken i Mellansverige har även gynnat en annan svampsjukdom, svartpricksjuka, som också kan medföra stora skador.

Bekämpning bara om det behövs
Målsättningen är att bekämpningen ska vara behovsanpassad, det vill säga att den är motiverad och att man avstår om den inte är det. En förutsättning är då att man känner igen skadegöraren. Ibland måste bekämpningen ske förebyggande innan det finns symtom. Då krävs en prognos för att avgöra hur stort behovet är. Prognosen kan vara en modell i datorn eller en metod skapad med papper-och penna.

Häggen ger svar om bladlöss
Hägg är en indikator för omfattningen av bladlöss. I november söker växtskyddscentralernas personal igenom hägg efter bladlössägg för att kunna ge en preliminär bedömning till nästa säsong. I februari – maj undersöks häggen igen för en mer definitiv prognos.

Variation ger bästa skydd
Integrerat växtskydd kommer att bli ett krav i hela EU från och med 2014. Viktiga delar i integrerat växtskydd är att behovsanpassa den kemiska bekämpningen genom att utnyttja prognos- och varningsverksamheten samt att tillämpa befintliga tröskelvärden. En annan viktig del är att odlaren i första hand använder förebyggande metoder för att hantera skadegörare, exempelvis genom en varierad växtföljd och val av resistenta sorter.

- För att vi ska kunna hantera växtskyddsproblemen på sätt som tar hänsyn till miljön och samtidigt stärker näringens konkurrenskraft krävs att det finns effektiva metoder som kan hantera olika växtskyddsproblem nu och i framtiden. För detta krävs ökad satsning på tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete men också på olika sätt att nå ut med rådgivningen.

Kontaktpersoner för journalister
Experter vid Växtskyddscentralerna:

Linköping: Göran Gustafsson, tfn 013-19 65 31, 070-313 71 00

Alnarp: Gunilla Berg, 040-41 52 96, 070-512 46 35, Sanja Manduric, tfn 040-41 52 90

Uppsala: Magnus Sandström, 036-15 89 34, 070-667 23 52

Kalmar: Gunnel Andersson, tfn 0480-42 00 25, 070-644 18 25

Skara: Cecilia Lerenius, tfn 0501-60 58 62, tfn 070-341 37 01

Om oss

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi administrerar EU-stöd för jordbruket, landsbygden och fiskeområdet. Distriktsveterinärerna är också en del av Jordbruksverket.

Media

Media