Sanktioner för EU-stöd till lantbrukare

​EU-kommissionen har efter revision haft anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstöd för traditionella betesmarker samt kvaliteten på data om jordbruksmarken. Detta innebär sanktioner för Sverige på sammanlagt cirka 700 miljoner kronor för åren 2005-2007. Under denna period betalades sammanlagt cirka 21 miljarder kronor ut i gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag i Sverige.

– Beskedet är inte oväntat med tanke på den kritik som EU framfört tidigare. Jordbruksverket är inte överens med EU-kommissionen om hur reglerna för gårdsstöd för traditionella betesmarker ska tolkas och tillämpas, men vi har nu ett ställningstagande att förhålla oss till, säger Birgitta Ek, chef för stödavdelningen.

Förbättringsåtgärder har gjorts men ytterligare sanktioner är att vänta

Sanktionen avser alltså åren 2005-2007 men sannolikt kommer vi att få sanktioner även för åren därefter. Jordbruksverket har genomfört förbättringar främst genom att ha inventerat och kvalitetsgranskat jordbruksmarken i Sverige. Vi har också ändrat stödreglerna så att vissa marker inte längre kan omfattas av gårdsstöd, dessutom har extra pengar skjutits till som miljöersättning för betesmarker som inte längre kan få gårdsstöd.

– Vi kan se att inventeringen av jordbruksmark har ökat kvaliteten på våra uppgifter om stödberättigande mark betydligt och att felen har minskat i jordbrukarnas ansökningar. Det gör att jordbrukarna kan känna sig säkrare och att risken minskar för framtida revisionsanmärkningar och finansiella sanktioner från EU, säger Birgitta Ek.

Lantbrukare som följt gällande regler blir inte återbetalningsskyldig

En lantbrukare som har följt gällande regler kommer inte att bli återbetalningsskyldig även om EU underkänt delar av den svenska tolkningen av stödreglerna. Det kan till exempel gälla lantbrukare som sökt stöd för alvarbete och skogsbete.

En lantbrukare som däremot sökt stöd för mark som inte är jordbruksmark till exempel tomtmark, skog, vägar eller vattenytor, riskerar däremot att behöva betala tillbaka pengar.

– Det är viktigt att poängtera att varje ärende kommer att prövas individuellt, säger Birgitta Ek.

Fakta

• Svenska lantbrukare kan få olika typer av stöd för betesmarker. Gårdsstöd och miljöersättning för betesmarker är de två största.

• Under perioden 2005-2007 har sammanlagt ca 21 miljarder kronor betalats ut i gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. Utbetalningarna avser de delar som finansierats av EU.

• EU har de senaste åren gjort revisioner av hur jordbrukarstöden tillämpas i Sverige och har riktat kritik mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet samt kvaliteten på data om jordbruksmarken i Sverige.

• Jordbruksverket har till följd av det ändrat vissa stödregler samt inventerat all jordbruksmark i Sverige.

• En ändring i stödreglerna är att lantbrukare inte längre kan få gårdsstöd för vissa marker, till exempel alvarbete, skogsbete och andra biologiskt värdefulla betesmarker med mycket träd och buskar (mer än 100 träd per hektar). I stället har mer pengar skjutits till i miljöersättningen för betesmarker så att värdefulla betesmarker ska kunna bevaras även fortsättningsvis.

• Eventuellt kan ärendet komma att behandlas i EU:s förlikningsorgan innan ett formellt beslut fattas av kommissionen.

• Den finansiella korrigeringen kommer att belasta statsbudgeten.

Kontaktpersoner för journalister

Birgitta Ek, chef för stödavdelningen, tfn 070-359 46 20

Anders Elfström, chef för regelutvecklingsenheten, tfn 0706-33 73 09