Stad eller land – ungdomars personlighetstyp påverkar val av boendeort

Var tredje person mellan 15 och 24 år vill bo på landsbygden eller i en mindre stad. Var man vill bo verkar mer vara kopplat till vilken typ av person man är, än var man är uppvuxen. Det visar en målgruppsanalys som Ungdomsbarometern har gjort på uppdrag av Jordbruksverket.

34 procent av de som deltog i undersökningen vill bo på landsbygden eller i en mindre stad. Överlag är tjejer något mer positivt inställda till att bo på landsbygden och det ökar med åldern. Av unga kvinnor i åldrarna mellan 20 och 24 år vill hela 43 procent bo på landsbygden.

- Det är viktigt att se att det finns stora grupper av ungdomar som vill stanna på landet alternativt flytta ifrån städerna. Mångas bild av att ”alla vill till sta’n” stämmer alltså inte, säger Maria Petersson, tillförordnad chef på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet.  

Social och charmig eller lugn och händig
De i undersökningen som lockas av landet, oavsett av var de bor idag, beskriver sig i större utsträckning som lugna, blyga och händiga och är mer intresserade av att snickra och måla. De väljer i högre utsträckning att studera för att det är roligt och intressant, och i lägre utsträckning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. De som istället lockas av staden beskriver sig däremot som sociala och charmiga och är mer intresserade av att träffa nya människor och att resa.  De anger i högre utsträckning upplevelsen av studentlivet och möjligheter till jobb utomlands som viktiga drivkrafter för vidare studier, liksom möjligheter att få en hög lön.

- Det verkar alltså vara vissa typer av ungdomar som lättare dras till landsbygden. De stadsungdomar som vill dit är mer lika de landsortsungdomar som vill stanna, i läggning och intressen, än de landsortsungdomar som vill flytta till staden, fortsätter Maria Petersson.

Framtidens landsbygdsbor ställer nya krav
De som bor i staden men som vill flytta till landsbygden uppger de högsta snittbetygen i skolan av de jämförda grupperna. De väljer i större utsträckning djur, vård och omsorg, biologi, geografi, ingenjörsvetenskap och miljö som ämnen när de ska studera vidare.

- Många i den här gruppen ställer krav på bra jobb och att snabbt kunna ta sig till större städer, något som kräver god infrastruktur. Ungdomsbarometerns resultat visar också att en mindre andel av de ungdomar som bor på landet väljer högskoleförberedande program. Det kan bero på intresse men också på tillgänglighet. Fler högskolefilialer, alternativt möjligheter att läsa på distans kan vara en lösning för att öka tillgängligheten, avslutar Maria Petersson.

Ta del av målgruppsanalysen
På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa målgruppsanalysen.

Kontaktpersoner för journalister
Jessica Hagård, landsbygdsutvecklingsenheten, Jordbruksverket, tfn 036-15 61 16
Anders Hallgren, Ungdomsbarometern, tfn 0705-86 68 60 (för frågor om undersökningens analys)

Mer om undersökningen
Underlaget består av drygt 1 000 svar från ungdomar mellan 15 och 24 år. Insamlingen gjordes i september och oktober 2012 och var en onlineundersökning.

Ungdomsbarometern har sedan 1991 arbetat med att kartlägga ungdomars värderingar, attityder och beteenden. Varje år genomför de en ungdomsstudie där de låter tusentals ungdomar berätta om alltifrån intressen och medievanor till tankar om framtiden.

Taggar: