Stärkt beredskap mot allvarliga djursjukdomar under 15 år i EU

Sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har beredskapen mot utbrott av allvarliga djursjukdomar stärkts. Det gäller såväl inom landet som på EU-nivå. Sverige har bekämpat och utrotat flera allvarliga smittor som introducerats sedan EU-inträdet, till exempel blåtunga hos idisslare, grissjukdomen PRRS och fågelinfluensa. En ödesfråga för framtiden handlar om att motverka antibiotikaresistens.

Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Jordbruksverket om smittskyddet i Sverige sedan EU-inträdet 1995. Rapporten ingår i en serie rapporter där de första 15 åren i EU granskas ur olika perspektiv.

Handelsgarantier som skydd mot salmonella

Sveriges goda smittskyddsläge var en viktig del i förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EU. Sverige fick ha handelsregler som skydd mot vissa sjukdomar, till exempel salmonella. Men det finns också andra sjukdomar som Sverige ansökt om handelsgarantier mot men som ännu inte avgjorts. Introduktionen av smittor som blåtunga, PRRS och fågelinfluensa kan inte direkt härledas till EU-medlemskapet och öppnare gränser. Däremot beror sannolikt introduktionen av rävens dvärgbandmask på stor införsel av hundar, öppnare gränser och regelverket inom EU.

Sverige först med att utrota blåtunga och PRRS

Sverige är det första landet som utrotat PRRS och blev också första land inom EU som kunde friförklaras från blåtunga serotyp 8. Beredskapen mot allvarliga djursjukdomar har generellt stärkts under åren som EU-medlem. EU ställer tydliga krav på beredskapsplaner och övningar och inom unionen finns också tillgång till omfattande expertis och referenslaboratorier. I Sverige har satsningar på statliga medel för beredskapsprojekt bidragit till att utveckla och stärka beredskapen mot djursjukdomar.

Flera stora utbrott inom EU de senaste 15 åren

Det har förekommit flera stora utbrott av djursjukdomar i EU sedan 1995. Det mest omfattande var utbrottet av mul- och klövsjuka i Storbritannien 2001, där fler än 2 000 besättningar drabbades och kostnaderna för såväl det enskilda landet som för EU blev mycket stora. Svinpest och fågelinfluensa är sjukdomar som också medfört stora kostnader och konsekvenser. Som en följd av detta har EU tagit fram policydokumentet Prevention is better than cure, det vill säga att förebygga är bättre än att bota. Därefter har kommissionen arbetat med ett förslag till ny djurhälsolag. Förslaget är tänkt att lämnas till Parlamentet och Rådet vid årsskiftet 2012/13 och antas innehålla ett större fokus på tidig upptäckt och övervakning av sjukdomar samt på smittskyddsförebyggande åtgärder.

Antibiotikaresistens – en ödesfråga

Problematiken med antibiotikaresistens är något av en ödesfråga som kräver en global lösning där många sektorer samverkar.

– Sverige har jämfört med andra länder ett gott läge på djursidan och användningen av antibiotika minskar. Men det krävs ett stort gemensamt arbete av djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och myndigheter för att behålla det goda läget. Varje dag måste arbetet fortsätta med att minska användningen av antibiotika, att använda rätt sorts antibiotika när det verkligen behövs samt sprida information om att antibiotika kan vara en ändlig resurs, säger Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Mer information

Läs hela rapporten Smittskydd – Sveriges första femton år med EU
Läs eller beställ andra rapporter i serien Sveriges första femton år med EU

Kontaktperson för journalister

Bengt Larsson, smittskyddschef, tfn 036-15 60 17

Taggar: