Bristfälligt lagförslag ett klibbigt problem

Engångsplaster som hamnar i naturen är ett problem. Att hitta en lösning är något vi alla välkomnar och att Sverige ligger i framkant är i grunden positivt. Men bristfälliga lagförslag riskerar att göra mer skada än nytta. Nu föreslagna punktskatter som slår hårt mot legitima verksamheter på ett oproportionerligt sätt – samtidigt som andra undantas helt – kommer på intet sätt att lösa några miljöproblem och är därför totalt omotiverade. Beslutsfattare bör därför tänka om helt och istället försöka komma tillrätta med grunden till problemet – nedskräpningen.

Fimpar, våtservetter, plastmuggar, plastbestick, PET-flaskor och korkar lär vi alla vara överens om att de inte hör hemma i naturen. Dessa och en rad andra produkter kommer framöver att beskattas extra som en följd av EU:s engångsplastdirektiv. Medan övriga EU utreder hur detta ska administreras på det mest rättvisa och effektiva sätt, har Sverige valt att trampa upp en egen stig och gå vidare med en egen implementation, trots det omfattande EU-direktivet.

Den föreslagna lösningen är att ta ut avgifter, även om det faktiskt rör sig om punktskatter, på en rad produkter. Skattens storlek baseras i sin tur på lösa uppskattningar om hur stor mängd en viss typ av produkt utgör av den totala mängden skräp som hittas på gatorna. Med den typen av mätning hamnar cigarettfimpar högt upp på listan, åtminstone till antalet. Men enligt Naturvårdsverkets mätningar är tuggummin den produkt som utgör störst del av det totala skräpet på gatorna, både gällande antal och vikt.

Trots det undantas tuggummin från beskattningen. Inte för att det är ”ofarligt” skräp, utan istället för att det är ”svårt och resurskrävande” att få bort. Redan här visar den föreslagna lösningen, oavsett hur välmenande den kan vara, tydliga brister. En skatt för renhållning, som i sin tur inte kommer göra gatorna rena, är tandlös och närapå meningslös.

Här hittar vi också grundproblemet med den förslagna lagen. Ska vi långsiktigt komma tillrätta med de miljöproblemen som uppstår av engångsplastartiklar kan vi inte enbart fokusera på att plocka upp dem från vår närmiljö. Vi ska självklart istället fokusera på att produkterna inte ska hamna i naturen till att börja med.

Skatterna borde alltså inte finansiera gatusopning, något vi redan betalar för på skattsedeln. Istället borde de gå till initiativ som förändrar beteenden. Vi välkomnar exempelvis Håll Sverige Rents arbete från den gångna sommaren, där de via lokala satsningar lyckades halvera antalet fimpar på gator och torg. Initiativ som vi gärna ser fortsätta expandera under kommande år.

När nya skatter för cigarettfimpar nu föreslås för att försöka komma åt nedskräpningen av engångsplastartiklar, måste vi också säkerställa att kostnaderna är proportionella och motiverade, och att den föreslagna skatten tål att granskas.

Beslutsfattare måste också ha i åtanke att tobaksprodukter idag redan är högt beskattade. Det enda en ytterligare beskattning kommer att göra är att öka den obeskattade handeln av rökbar tobak, som stod för 15,6% av den totala cigarettkonsumtionen i Sverige under 2019. De kriminella ligorna som ligger bakom smuggelhandeln kommer inte på något sätt att bidra till samhället, varken genom skattemedel eller via renhållningsinitiativ.

Vi inom tobaksindustrin har ett ansvar att på ett meningsfullt sätt bidra till att hålla gator, torg och miljön i stort så fria från skräp som möjligt, och det är självklart något som vi är beredda att göra. Men miljölagar måste syfta till att förbättra miljön, inte till att sopa problem under mattan. En avgift måste därför vara vettig och balanserad och inkludera all form av skräp, och den måste användas primärt till att utbilda och ändra attityder så att skräpet hamnar där det hör hemma från början.

Cormac O’Rourke, VD JTI Scandinavia & Nordic Snus

Läs mer här: https://fimpfrittsverige.se/
 

Nahir Aslan
+46 70 575 83 46
Nahir.aslan@jti.com

JTI Sweden AB är ett av Sveriges största tobaks- och nikotinportionsbolag med internationella varumärken som Camel och Winston men också svenska klassiker som Blend, Level och John Silver. Cirka 140 personer arbetar på JTI Sweden, varav ungefär 80 jobbar på det skandinaviska huvudkontoret som är beläget i centrala Stockholm. Bolaget har sju år i rad certifierats som en Top Employer. JTI Sweden är en del av JTI som har 45 000 anställda jorden runt och har sitt huvudkontor i Genève, Schweiz. För mer information, besök www.jti.com.

Taggar: