Strider nämndemannasystemet mot Europakonventionen?

Valresultatet med fördubblat röstetal för Sverigedemokraterna får stora återverkningar också i fråga om nämndemännen i våra domstolar. Hur känner sig en mörkhyad invandrare som tilltalad i ett brottmål inför vetskapen om att det med stor sannolikhet kan sitta en nämndeman som rekryterats och nominerats från Sverigedemokraterna? Blir det en alltigenom rättvis rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol? Tidigare överåklagaren och numera samhällsdebattören Sven-Erik Alhem reflekterar över frågeställningarna och föreslår ett helt nytt system att utse nämndemän.

Går det att förena objektivitet med politiskt engagemang?

Även om inga politiska uppgifter är knutna till nämndemannauppdraget är det de politiska partierna som har hand om rekryteringen och nomineringen av vilka som bör komma i fråga som nämndemän. Flera partier har som krav att föreslagna kandidater ska vara medlemmar i partiet. För folk i allmänhet uppfattas ofta nämndemännen som företrädare för just det parti som rekryterat dem.

Sverigedemokraterna har som bekant gått starkt framåt på många håll i landet i de senast förrättade valen till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, som utser nämndemän i tingsrätt respektive hovrätt. Principen om proportionella val gäller. Det innebär att antalet nämndemän som utses efter att ha rekryterats och föreslagits av Sverigedemokraterna väsentligen kommer att öka i våra domstolar.

För det med sig några problem? Det sägs ju ständigt att nämndemännen är domare och alls inga politiker. Envar av dem har ju – precis som juristdomare – avlagt en domared som förpliktar till att vara objektiv och rättrådig i dömandet.

Må vara. Men det tillkommer så mycket annat. Som parti utmärker sig Sverigedemokraterna från alla andra riksdagspartier i Sverige för att företräda en uppfattning som gör skillnad mellan människor och som står för en invandringsfientlig uppfattning. Flera Sverigedemokrater har avslöjats med uttalanden av grovt främlingshatisk innebörd. Även om en sådan extrem uppfattning långt ifrån gäller alla som är engagerade hos Sverigedemokraterna blir det lätt en smittoeffekt som influerar i fråga om förtroendet för domstolarna hos många som har en helt annan människosyn. Inte minst torde en misstro finnas hos dem som har invandrarbakgrund.

Under sådana förhållanden är det inte rimligt att t.ex. en mörkhyad tilltalad som kommit till Sverige från ett annat land i ett brottmål framöver ska behöva känna oro över att det mycket sannolikt sitter domare med makt över utgången som kan ha en allmänt främlingsfientlig inställning.

Stoppa inflytandet från de politiska partierna med ny rekryteringsprocess

Om vi även fortsättningsvis ska ha kvar ett system med lekmannainflytande – och allt synes tala för att det förblir så under överskådlig tid – bör systemet med rekrytering och urval helt göras om. Banden måste klippas av till allt inflytande från de politiska partierna. Redan Montesquieus maktfördelningslära inskärpte vikten av att hålla den politiska och dömande makten åtskilda.

Personligen tycker jag att ett system skulle kunna vara att Domstolsverket annonserade ut nämndemannuppdragen i de olika domstolarna. Att var och en som ansåg sig lämplig för uppdraget fick komma in med en fullständig ansökan med cv och referenser. Efter noggrann kontroll av lämpligheten med – i förekommande fall – avgörande anställningsintervjuer skulle förordnande ske för viss tid. Alternativt skulle motsvarande kunna ske av respektive domstol efter riktlinjer från Domstolsverket.

Värna rätten om en rättvis rättegång

Det skulle det kännas tryggare för alla att träda in genom dörren till en svensk rättssal i förvissning om att envar domare vid podiet till fullo var att lita på. Precis som förutsätts i Art. 6 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång, där bl.a. rätten till en oavhängig och opartisk domstol betonas.

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och numera samhällsdebattör.