Rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning förnyas
Från och med 1.1.2016 behöver rehabiliteringsklienten inte längre ha minst höjt handikappbidrag eller höjt vårdbidrag för pensionstagare för att kunna beviljas rehabilitering.
Till följd av lagändringen ändras också rehabiliteringens innehåll, och namnet ändras till krävande medicinsk rehabilitering. Syftet är att även personer med funktionsnedsättning som är ute i arbetslivet ska ha bättre möjligheter till rehabilitering och att deras arbetsförmåga därigenom ska kunna stödjas. Genom revideringen siktar man på en allt effektivare rehabilitering som sätts in i rätt tid.
Genom lagändringen förbättras situationen framför allt för personer som fyller 16 år.
När en person fyller 16 år ändras villkoren för beviljande av handikappbidrag. Hittills har det kunnat gå så att personen inte längre har beviljats höjt handikappbidrag och att rätten till medicinsk FPA-rehabilitering har upphört. Efter lagändringen kan rehabiliteringen fortsätta vid behov.
Övergripande bedömning av funktionsförmågan
Det är nytt att man kan få rehabilitering ifall de begränsningar som hänför sig till en sjukdom eller kroppsskada medför betydande svårigheter att klara av aktiviteterna i det dagliga livet och att vara delaktig.
Begränsningarna i funktionsförmågan granskas som helhet och bedöms både individuellt och på ett övergripande sätt med beaktande av ICF-klassifikationens delområden och samverkningarna mellan dem. Det kan vara fråga om begränsningar inom olika områden, t.ex. rörelseförmågan och förmågan att använda händerna, kommunikation och interaktion, beteende och psykiska funktioner, inlärning och tillämpning av kunskaper, syn- och hörselfunktioner samt förmågan att ta hand om sig själv och sitt hem och att uträtta ärenden.
Viktigt att klienten själv är aktiv
Innehållet i den krävande medicinska rehabiliteringen betonar klientens egen aktiva roll. Under rehabiliteringen bedrivs samarbete med de aktörer som är viktiga för klienten. Rehabiliteringen kan ordnas i form av individuell terapi och gruppterapi samt multiprofessionella rehabiliteringstjänster vid en rehabiliteringsinrättning. Terapin kan ges i klientens vardagsmiljö eller i terapeutens lokaler.
Vid planeringen av rehabiliteringen beaktas riktlinjerna för god medicinsk praxis samt de nationella riktlinjer för god rehabiliteringspraxis som gäller t.ex. specialiteter och sjukdomsgrupper. Rehabiliteringen planeras alltid individuellt, tillsammans med klienten och vid behov med klientens närstående. Klienten och klientens närstående känner till hur väl han eller hon klarar sig och kan delta i det dagliga livet, vad som gör att det är svårt och vilka behov och mål klienten har. Vid behov hörs dessutom aktörer som är viktiga för klienten (t.ex. en representant för eller assistent i daghemmet eller skolan) om hur väl klienten klarar av olika situationer i det dagliga livet.
Till följd av lagändringen kommer uppskattningsvis 7 700 nya klienter att omfattas av rätten till medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA. Om en person redan har ett gällande rehabiliteringsbeslut om medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning fortsätter rehabiliteringen enligt beslutet efter årsskiftet. Det lönar sig att skicka in en ny ansökan och rehabiliteringsplan till FPA först när den rehabilitering som beviljats närmar sig sitt slut.
Närmare information för medierna:
FPA, hälsoavdelningen, sakkunnigläkare Tiina Suomela-Markkanen, tfn 0400984386
FPA, hälsoavdelningen, jurist Lyyti Harju, tfn 050 551 8584
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA från och med 1.1.2016 (pdf)