Byt disktrasa varje dag!

BYT DISKTRASA VARJE DAG! - ny pilotstudie om hygien i köket indikerar brister i hygien och okunskap om livsmedelshantering i privata hem i våra hem finns sk "hot spots"- hygieniskt kritiska punkter, som kan gynna en hälsofarlig bakterieutveckling, visar en färsk undersökning om kökshygien från institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. - En kylskåpstermometer borde bli årets julklapp. Då skulle mångas dåliga mage snarare bero på hur mycket och vad de äter - inte på hur maten har förvarats. Toxin från stafylokocker kan t ex utvecklas i för varma kylskåp, redan vid + 10 °C. Trots att kylskåpstemperaturen ska vara max 8 grader, helst under 5 °C, hade en tredjedel av kylskåpen i de undersökta hushållen en temperatur mellan 9 och 12 ° C. En lätt avläsbar termometer borde egentligen vara en självklarhet i dagens kylskåp. Det säger Ingela Marklinder, fil dr och den som genomfört studien. Det många tror är maginfluensa kan vara matförgiftning. Enligt Livsmedelsverket drabbas 500 000 svenskar av matförgiftning per år, varav hälften drabbas i hemmet. Ett felaktigt beteende i köket kan vara en förklaring. - Varför kan inte seriösa kokböcker ha ett avsnitt om hygien också? En del av en lyckad middag måste väl vara att man inte blir dålig av den? kommenterar Ingela Marklinder. Är det tidsbrist som gör att den råa kycklingen får dela skärbräda med salladen, och då är olyckan inte långt borta. Många tror att det räcker med att skölja av skärbrädan mellan varven men den måste diskas med diskmedel och hett vatten, eller om den är av plast, köras i diskmaskin. Detta för att undvika korskontaminering (överföring av bakterier mellan olika köksytor och matvaror). Det bästa är att använda separata skärbrädor. Många hushåll borde också byta sin disktrasa oftare. En ständigt fuktig trasa som används på alla slags ytor blir till slut ett redskap för att överföra bakterier mellan ytor, snarare än ett redskap för att rengöra dem. Om man vet med sig att disktrasan används till att torka upp livsmedelsrester med och att den ofta ligger ihopknycklad och våt, bör den bytas varje dag! Studien visade även att diskbänkarna var tungt kontaminerade med bakterier trots att bänken precis "rengjorts" med befintlig disktrasa. Värst såg det ut hos barnfamiljerna. Vanligt är att använda disktrasan under en till två veckor före byte till ren. Ibland användes disktrasan upp till en månad. Ett tips är att köpa sig 7 stycken disktrasor. Kör dem i tvättmaskin vid 60 °C eller 90 °C en gång i veckan och unna dig en ren disktrasa varje dag! En annan rekommendation om hur vi kan förbättra hygienen vid matlagning är att ha pumptvål direkt i köket i stället för att tvätta händerna på toaletten, där en helt annan bakterieflora kan förekomma. Snusk i köket kan vara en generationsfråga. Finns det skillnader i kunskap mellan den äldre och den yngre generationen? I Sverige finns goda förutsättningar för god hygien, vilket kan ha bidragit till den låga uppmärksamheten av hygienfrågor. Vi har separata tvätt- och köksutrymmen, stora arbetsytor och en hög standard på köksinredningar. Sedan är det känsligt att påtala att folk inte skulle veta hur de ska hantera livsmedel eller sköta sina kök, trots att de beter sig på ett sätt som inte skulle accepteras i ett professionellt restaurangkök. - Det är heller inte vår uppgift att komma med pekpinnar till enskilda personer, däremot är det viktigt för folkhälsan att nuvarande och även framtida generationer har kunskaper om livsmedelshantering och inte underskattar vikten av god hygien i syfte att undvika onödiga och farliga infektioner, påpekar Ingela Marklinder. Metod och slutsatser "Hot spots" - Hygieniskt kritiska punkter i privata hem är en pilotstudie utförd med en tvärvetenskaplig ansats, som kombinerar både beteendevetenskap och naturvetenskap. Studien är unik på så sätt att man har gått in i hemmen och tittat på hur folk faktiskt beter sig när de lagar mat. Studien bygger även på intervjuer, som ger en god bild av informanternas kunskap om kökshygien. Man har dessutom utfört mätningar av bakteriehalter i köket samt kylskåpstemperaturer. Studien visar sex hygieniskt kritiska punkter, "hot spots", i köket: dålig handhygien, förekomst av korskontamination, flitigt använda bakteriefyllda disktrasor, av bakterier tung kontaminering på arbetsbänkar, för varma kylar samt fel metod vid nedkylning av mat. Pilotstudien är gjord med finansiellt stöd av KTF, Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet. För mer information, kontakta fil dr Ingela Marklinder, institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala universitet, tel 018-471 23 12 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/11/13/20001113BIT00240/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/11/13/20001113BIT00240/bit0002.pdf