Finländarna litar framtida goda pensioner

​

Finländarna förhåller sig med stor tillförsikt till sin ekonomiska situation under sin pensionstid. Sammanlagt 69 procent av finländarna tror att de kommer att vara nöjda med sin levnadsstandard när de är pensionerade. Den största tillförsikten hyser män, den unga generationen samt storinkomsttagarna. Däremot hyser kvinnor, personer som närmar sig pensionsåldern och låginkomsttagarna mer tvivel om saken.

Den ekonomiska situationen antas begränsa fritidsfirandet och hobbymöjligheterna. Trots detta bedömer 55 procent av finländarna att levnadsstandarden när man är pensionerad möjliggör fritidssysselsättningar och hobbyer i den mån man önskar. Män, unga och storinkomsttagare bedömer sina konsumtionsmöjligheter under pensionstiden mer optimistiskt än kvinnor, de som hör till den äldre generationen samt besvararna med låga inkomster.

En betydande majoritet dvs. 70 procent av finländarna bedömde att de inte kommer att få problem med att täcka nödvändiga hushållsutgifter när de är pensionerade. Också när det gäller denna bedömning hyser männen en aning större tillförsikt än kvinnorna. Däremot föreligger det stora skillnader i hur höginkomsttagare och låginkomsttagare ser på saken. Låginkomsttagarna anser att problem som uppstår med att täcka utgifterna är sannolikare än höginkomsttagarna anser. Skillnader finns också i synsättet mellan de arbetslösa och dem som har ett arbete, de arbetslösa anser att ekonomiska problem är sannolikare än de som arbetar.

Av finländarna bedömde 58 procent att levnadsstandarden inte sjunker märkbart med tiden när de är pensionerade. Männens inställning till hur levnadsstandarden bibehålls under pensionstiden är mer optimistisk än kvinnornas. På samma sätt hyser den unga generationen en större tillförsikt än den äldre. Också inkomstgrupperna med högre inkomster litar mer än grupperna med lägre inkomster på att levnadsstandarden består efter pensioneringen.

Resultaten som refererats ovan framkommer i en enkätundersökning gällande finländarnas ekonomiska situation under pensionstiden, som verkställts gemensamt av Kommunernas pensionsförsäkring och Arbetspensionsförsäkrarna TELA. För undersökningen intervjuades i juni i år lite över 800 finländare i åldern 15–65-år. Resultaten av undersökningen publicerades i SuomiAreena i Björneborg under en diskussion som Keva hade arrangerat. Temat för diskussionen var nivån på pensionerna nu och i framtiden.

Avdelningschef Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen som var med som en av debattörerna under diskussionen konstaterade att det i Finland finns 1,3 miljoner pensionstagare och att det av förståeliga skäl i den mängden förekommer till och med mycket olika situationer. Enligt Kautto kan man säga att nivån på pensionen enligt många mätare ställer in sig på cirka två tredjedelar jämfört med löntagarnas inkomstnivå.

Enligt direktör Jaakko Kiander på Löntagarnas forskningsinstitut kan det finländska pensionssystemet fylla de förväntningar som ställs på det om man så vill. Detta förutsätter dock att arbetsmarknadsparterna har en gemensam syn och en tillräcklig politisk vilja.

Specialmedarbetare Elina Moisio konstaterade att det nuvarande pensionssystemet nog garanterar pensionerna för de stora åldersklasserna, men att det vore skäl för de yngre att vara oroliga för livslängdskoefficienten, nivån på arbetspensionsavgiften och upplösningen av fonderna. Nivån på de ungas pensioner påverkas av en instabil arbetskarriär och det är sannolikt att även pensionsåldern stiger i framtiden på ett eller annat sätt.

Kevas verkställande direktör Merja Ailus som förde ordet under diskussionen bedömde att det finska pensionssystemet även i framtiden garanterar skäliga pensioner för finländarna. De kommande pensionerna och den konsumtionsnivå som de möjliggör hänger dock samman med till exempel längden på arbetskarriärerna samt på de framtida pensionärernas livsstil.

 Ytterligare information ger

Kevas forsknings- och utvecklingschef Pauli Forma, telefon 040 525 4530