Framgångsrik yrkesinriktad rehabilitering när arbetskamraterna ger sitt stöd för återgången till arbetet
När den är som bäst kan yrkesinriktad rehabilitering vara en mycket effektiv förlängare av arbetskarriären. Förutsättningarna för att rehabiliteringen ska vara framgångrik ökar när företagshälsovården, chefen och koordinatorn som ansvarar för rehabiliteringen medverkar vid planeringen av arbetstagarens rehabilitering. Arbetskamraternas stöd och en omsorgsfullt utarbetad rehabiliteringsplan har också stor betydelse när det gäller en framgångrik rehabilitering.
Resultaten framgår av Kevas undersökning som gäller yrkesinriktad rehabilitering. I undersökningen granskar man personer som genomgått en rehabiliteringsprocess, där rehabiliteringsformen har varit antingen arbetsprövning eller omskolning. Undersökningen har genomförts i form av intervjuer, där svararna är 16 arbetstagare på den offentliga sektorn.
Gott stöd från arbetskamraterna, bättre chefsarbete behövs
Enligt resultaten verkar arbetskamraterna ställa sig mycket positivt till sådana arbetskamrater som t.ex. har kortare arbetsdagar, och man har knappast alls kunnat märka att den kortare arbetstiden väcker avund. Attityderna på arbetsplatsen har förbättrats bl.a. då partiellt arbetsföras situation har behandlats gemensamt exempelvis på arbetsplatsmöten.
- Däremot har chefen inte nödvändigtvis i tillräckligt stor utsträckning varit ett stöd vid återgången till arbetet efter sjukledighet. I praktiken kommer detta fram t.ex. som osakligt uppträdande eller ovilja att söka nå lösningar genom vilka den partiellt arbetsföra kunde fortsätta att arbeta antingen i sitt eget arbete eller i ett nytt arbete, berättar forskaren Pirjo Saari.
Långsiktig planering efterlyses
Långvarig sjukdom påverkar rehabiliteringsklientens sinnesstämning. Därför är den avgörande faktorn med tanke på en framgångsrik rehabilitering att man tillräckligt snabbt hittar ett nytt arbete för rehabiliteringsklienten, som lämpar sig för hans eller hennes arbetsförmåga så att tröskeln för återgången till arbetet inte blir alltför hög.
Problemet är dock att det kan krävas många olika arbetsprövningar för att hitta ett nytt arbete.
- Ur rehabiliteringsklientens synvinkel är det av primär betydelse att man överväger rehabiliteringsplanen omsorgsfullt ända till slutet, eftersom förhastade lösningar och bollande från en arbetsprövningsplats till en annan minskar rehabiliteringsklientens motivation att återvända till arbetslivet. Resultaten utvisar att planeringen av rehabiliteringsprocessen kan effektiveras genom att i den medverkar en koordinator med ansvar för arbetshälsofrågor, som har en uppfattning om omplaceringsmöjligheterna inom organisationen, berättar Pirjo Saari.
Ny undersökningsdisposition
Dispositionen för den aktuella undersökningen är ny: man utreder återgången till arbetet och utmaningarna i anknytning till detta för arbetstagare på den offentliga sektorn genom uppföljningsintervjuer vid två olika mätningstidpunkter (våren 2012 och hösten 2012).
Vid tidpunkten för intervjuerna hade rehabiliteringsklienterna slutfört sina rehabiliteringsperioder, antingen arbetsprövning eller omskolning. Ett halvt år senare görs en uppföljningsintervju, där det bland annat utreds hur man har lyckats med att återgå till arbetet och stanna kvar där.
I undersökningen intervjuas dessutom arbetsgivarna i syfte att klarlägga hur arbetstagarnas och arbetsgivarens syn på återgången till arbetet och utmaningarna i anknytning till detta möts.
Undersökningens avslutningsseminarium går av stapeln 4.12.2012 i Keva.
Ytterligare information
forskare Pirjo Saari, tfn 020 614 2094 eller 0400 341 390
Keva sköter pensionsärendena för kommunsektorns, statens, kyrkans och FPA:s personal, vi har hand om arbetspensionstjänsterna för ca 1,3 miljoner anställda och pensionstagare inom den offentliga sektorn. Keva ansvarar för finansieringen av pensionerna för kommunsektorns personal och för placeringen av pensionsmedlen. Våra placeringstillgångar uppgår till ca 31,5 miljarder euro (31.3.2012). Keva har ca 540 anställda.