I invalidpension från kommunal anställning vanligen med diagnosen depression
Depressionen har som sjukdom betraktad inte ökat, men nog arbetsoförmågan på grund av denna. År 2007 gick ca var femte kommunalt anställd i invalidpension på grund av depression. I Kommunernas pensionsförsäkrings nya broschyr har man samlat erfarenheterna hos sådana kommunalt anställda som framgångsrikt blivit botade från sin depression och återgått till arbetslivet. Dessa erfarenheter är till hjälp när man på de kommunala arbetsplatserna och inom företagshälsovården utvecklar praxis för återgång till arbetslivet.
År 2007 gick över 5 200 personer i delinvalid- eller invalidpension från ett kommunalt arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Sjukdomar i rörelseapparaten var den vanligaste orsaken till invalidpension. Den näst vanligaste orsaken var psykiska störningar. Bland de psykiska störningarna var depression och kronisk depression de vanligaste enskilda orsakerna. Nästan var femte (18 %) av de kommunalt anställda som gick i invalidpension var depressionspatient.
De som fått diagnosen depression gick i invalidpension i snitt i en yngre ålder än andra, redan som 52-åringar. I invalidpension med annan diagnos än depression gick man i ca 55 års ålder. I ålderspension gick man i närmare 63 års ålder. Vid en granskning av de tio vanligaste diagnoserna för arbetsoförmåga var det endast diagnosen bipolär sjukdom som medförde pension i snitt tidigare än depression.
Ny depressionsbroschyr som hjälp vid utvecklingen av praxis för återgång till arbetet
Kommunernas pensionsförsäkring har på basis av intervjuer som den gjort gett ut en broschyr som gäller framgångsrik återgång till arbetet efter depression, ”Framgångsrik återgång till arbete efter en depression - Goda erfarenheter ger lärdom”. I broschyren berättas om erfarenheterna av insjuknande, tillfrisknande och återgång till arbetet hos kommunalt anställda som framgångsrikt återgått till arbetet efter depression.
Rehabiliteringsklienternas erfarenheter utvisar att det är möjligt att återgå till arbetet också efter en lång frånvaro. Det är viktigt att tanken på att återgå till arbetet finns kvar under hela sjukdomstiden, likaså kontakterna till arbetsplatsen. Arbetsplatsens sporrande atmosfär främjar återgången.
En framgångsrik återgång till arbetet kräver ett gott samarbete mellan de olika instanserna. Företagshälsovården och chefen är i nyckelställning vid sidan om rehabiliteringsklienten. Företagshälsovården följer bl.a. hur återgången till arbetet genomförs i praktiken. Chefen svarar för rehabiliteringsklientens arbetsuppgifter och för introduktionen samt berättar för arbetsplatsen om hur läget är, på det sätt som man kommer överens om med rehabiliteringsklienten. Chefens tillmötesgående attityd är av ytterst stor betydelse med tanke på att rehabiliteringsklienten ska lyckas.
Ytterligare information
Ytterligare information om statistiken lämnar statistikplanerare Risto Kaartinen, tfn 040 827 7155 eller e-post tilastot@keva.fi
Ytterligare information om broschyren lämnar rehabiliteringschef Sirpa Salminen, tfn 020 614 2325 eller e-post förnamn.efternamn@keva.fi
Du kan bekanta dig med den svenskspråkiga broschyren ”Framgångsrik återgång till arbete efter en depression - Goda erfarenheter ger lärdom” på våra webbsidor www.keva.fi – Publikationer.