Längre arbetskarriärer genom samarbete mellan arbetsgivaren och företagshälsovården

​

Enligt dem som ansvarar för personalärenden på kommunsektorn har företagshälsovårdens verksamhet som går ut på att identifiera depressionsrisk klart förbättrats under de senaste två åren. De personalansvariga är också i övrigt synnerligen nöjda med företagshälsovårdens tjänster. Enligt den undersökning som Kommunernas pensionsförsäkring gjort upplevs samarbetet mellan personalförvaltningen och företagshälsovården som huvudsakligen fungerande. Mest kritisk ställer man sig till företagshälsovårdens sätt att producera information för personalförvaltningens bruk och till företagshälsovårdens stöd för arbetsplatser i förändringssituationer. 

- Företagshälsovården har en central ställning när det gäller att förlänga arbetskarriärerna. Ett smidigt samarbete mellan företagshälsovården och arbetsgivaren inverkar på ett betydande sätt på hur man lyckas med att förlänga arbetskarriärerna. Det är viktigt att förebygga uppkomsten av sådana problem som hotar det fortsatta arbetet, man måste tidigt börja stöda den anställda och vid behov ta i bruk kraftigare stödåtgärder. Stödåtgärderna kan bestå av t.ex. omplacering av den anställda i andra uppgifter samt rehabilitering, säger forskaren Toni Pekka på Kommunernas pensionsförsäkring.

Enligt företagshälsovårdens egen uppskattning kunde den ha bättre kännedom om de kostnader som arbetsgivaren åsamkas av förtida pensioner och om yrkesinriktad rehabilitering. 

Företagshälsovården efterlyser intensivare samarbete och växelverkan med sina klienters närchefer. Samarbetsproblemen gäller typiskt nog utbyte av information om parternas verksamhetsmetoder och det faktum att de olika aktörernas ansvar inte har avtalats klart och entydigt.

Verksamhetsmodellerna som gäller stödjande av fortsatt arbete har blivit allt vanligare på kommunsektorn. Exempel på en sådan verksamhetsmodell är modellen med s.k. tidigt ingripande, där man reagerar på den anställdas problem med arbetsförmågan. De modeller som kommunerna använder har också blivit enhetligare. Detta är viktigt för att t.ex. cheferna ska veta hur de kan gå till väga när de lägger märke till att deras medarbetare har problem med arbetsförmågan. De stora kommunerna använder sig oftare av enhetliga verksamhetsmetoder. Små kommuner och kommunala aktiebolag har mest att utveckla när det gäller att förenhetliga verksamhetsmetoderna. 

I största delen av kommunerna upplever man att modellen med tidigt ingripande fungerar rätt väl. Bäst upplever man att den fungerar i situationer som ansluter sig till problembruk av rusmedel, långa sjukskrivningar samt mobbning och trakasserier. Sämst fungerar modellen i situationer som ansluter sig till försvagade arbetsprestationer och till levnadssätt. Personalledningen anser att det svåraste är att införa verksamhetsmetoderna samt på vilket sätt cheferna ska lyckas med att identifiera problem och våga ta dem till tals med sina medarbetare.

Största delen av dem som ansvarar för personalärenden på kommunsektorn bedömer att man tillräckligt snabbt får tid på företagshälsovårdens sjukmottagning. Personalsituationen är tillfredsställande i de företagshälsovårdsenheter som producerar företagshälsovårdstjänster för kommunsektorn. Den största bristen råder när det gäller specialläkare inom företagshälsovården och övriga läkare.

Undersökningen är en upprepning av den undersökning som genomfördes år 2008. Vid undersökningen intervjuades 356 personer med ansvar för personalärenden på kommunsektorn samt 109 personer som företrädde företagshälsovården.

Forskare Toni Pekka, tfn 020 614 2229, e-post toni.pekka@keva.fi

Kommunernas pensionsförsäkring har hand om arbetspensionsskyddet och dess finansiering för de anställda inom kommunsektorn. Kommunernas pensionsförsäkring betjänar ca 496 000 försäkrade och 334 000 pensionstagare. Våra placeringstillgångar uppgick vid slutet av september till ca 27,4 miljarder euro. I pensioner utbetalas ca 3,1 miljarder euro per år.