Personer som återgår till arbetet efter lång sjukskrivning upplever att de lämnats ensamma

En anställd som återgår till arbetet efter lång sjukskrivning upplever sig ofta som ensam, och han eller hon anser sig inte få tillräckligt med stöd av chefen. Chefen för sin del är inte alltid medveten om sin roll som stödjare av arbetsförmågan. Både den anställda och chefen borde få mer stöd av arbetsgivaren. En framgångsrik återgång till arbete från en lång sjukskrivning kräver chefernas stöd, de anställdas egen motivation att återgå till arbete samt ett gott samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsovården och den anställda.

Resultaten framgår av Kevas intervjuundersökning som gäller yrkesinriktad rehabilitering, där man har granskat hurdana utmaningar som de anställda inom den offentliga sektorn möter när de återvänder till arbetet efter en lång sjukskrivning. I undersökningen har man också granskat hur arbetsgivarens och de anställdas syn på de avgörande faktorerna för återgången till arbete möts.

Återgång till arbete efter en lång sjukskrivning kräver aktivt stöd

De anställda upplever att de inte får tillräckligt med stöd av sina chefer för återgången till arbetet. I praktiken tar detta sig uttryck till exempel i chefens osakliga beteende eller ovilja att söka lösningar med hjälp av vilka en partiellt arbetsför person kunde fortsätta att arbeta i sitt tidigare eller i ett nytt arbete. Man håller nödvändigtvis inte kontakt med den anställda under sjukskrivningen, trots att det enligt resultaten stöder en återgång till arbetet.

Långvarig sjukdom påverkar ofta sinnesstämningen och fysiska symptom kan även förändras till psykiska symptom. För den anställda vore det viktigt att tillräckligt snabbt hitta ett nytt med tanke på arbetsförmågan lämpligt arbete, så att tröskeln för återgång till arbetet inte stiger för mycket och sjukdomen inte drar ut på tiden.

Den yrkesinriktade rehabiliteringen som arbetspensionsanstalterna stöder är en metod för att stöda de anställda vid återgången till arbetet. En form av yrkesinriktad rehabilitering är arbetsprövning. En person kan ha flera arbetsprövningar, innan det lämpliga arbetet hittas.

- Den rehabiliteringsplan som görs upp i början av den yrkesinriktade rehabiliteringen borde vara omsorgsfullt genomtänkt, eftersom förhastade lösningar och bollande från en arbetsträningsplats till en annan sänker rehabiliteringsklientens motivation att återgå till arbetet. Enligt resultaten effektiveras rehabiliteringsplaneringen klart av att det finns med en person som arbetsgivaren har utsett med ansvar för ärenden som gäller arbetsförmågan, som har en uppfattning om organisationens omplaceringsmöjligheter, berättar forsknings- och utvecklingsexpert Pirjo Saari från Keva.

Det att återgången till arbetet efter en lång sjukskrivning lyckas, kräver i synnerhet chefernas stöd, de anställdas egen motivation att återgå till arbetet samt ett gott samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsovården och den anställda. En väsentlig del för att återgången till arbetet ska vara framgångsrik är stödet från hela arbetsplatsen.  Återgången till arbetet stöds även av att personalförvaltningen deltar i planeringen av den nya arbetsbeskrivningen, eftersom de i allmänhet har den bästa kännedomen om organisationens omplaceringsmöjligheter.

Arbetsgivarna förklarar chefernas ringa stöd med strikta resultatmål

Arbetsgivarna förklarar de anställdas erfarenheter av chefernas ringa stöd med strikta resultatmål och effektivitetskrav samt svårigheter med att ordna deltidsarbete.

- Detta beror på att möjligheterna att skräddarsy arbetsbeskrivningar till följd av den offentliga sektorns bolagiserings- och utläggningsutveckling enligt arbetsgivarna ytterligare har minskat. Det ringa stödet förklaras också av att cheferna inte alltid ens är medvetna om sin roll som stödjare av arbetsförmågan, omtalar Pirjo Saari.

Arbetsgivarna för även fram att de anställdas krav ibland är orimliga. Omplaceringsalternativen minskar om personen är lågutbildad och saknar motivation för utbildning eller för att byta enhet.

Yrkesinriktad rehabilitering hjälper vid risk för arbetsoförmåga

Den yrkesinriktade rehabiliteringen som arbetspensionsanstalterna stöder är avsedd för anställda som har svårigheter med att klara av sitt arbete och vilka på grund av sjukdom riskerar att förlora sin arbetsförmåga. Med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering, så som arbetsprövning eller omskolning, kan den anställda fortsätta att arbeta i uppgifter som är lämpligare med tanke på arbetsförmågan. Arbetsprövningen används antingen för återgång till det egna arbetet efter en lång sjukskrivning eller till ett helt nytt arbete. Omskolning används i allmänhet då man genom arrangemang på den egna arbetsplatsen inte lyckas hitta ett arbete som är lämpligt med tanke på den anställdas hälsotillstånd.

- Till Kevas yrkesinriktade rehabilitering har i år sökt 10–15 % fler anställda hos kommunen, staten och kyrkan än under tidigare år. Man kan observera att folk i ett tidigare skede än förut söker till rehabilitering på grund av de ändringar som gjordes i sjukförsäkringslagen och i lagen om företagshälsovård i början av juni (den s.k. 30–60–90 dagars regeln), berättar rehabiliteringschef Ulla Palmroos från Keva.

Ytterligare information:

forsknings- och utvecklingsexpert Pirjo Saari, tfn 020 614 2094 eller 0400 341 390
rehabiliteringschef Ulla Palmroos, tfn 020 614 2264 eller 040 830 1047

Keva sköter pensionsärendena för kommunsektorns, statens, kyrkans och FPA:s personal, vi har hand om arbetspensionstjänsterna för ca 1,3 miljoner anställda och pensionstagare inom den offentliga sektorn. Keva ansvarar för finansieringen av pensionerna för kommunsektorns personal och för placeringen av pensionsmedlen. Våra placeringstillgångar uppgår till ca 33,3 miljarder euro (30.9.2012).