Forskningssamarbete nyckeln till tillväxt och välfärd
Forskning som görs tillsammans mellan högskolor och näringslivet stärker både svensk konkurrenskraft och utvecklar akademin, enligt en färsk undersökning.
- Detta skapar både arbetstillfällen och tillväxt. Men dagens alltför snäva fokus på Nobelpris riskerar att hämma denna typ av relevansinriktad forskningsverksamhet, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har utvärderat samtliga så kallade HÖG-forskningsprojekt som avslutades 2008. Det är ett 20-tal projekt, som KK-stiftelsen finansierat med drygt 50 miljoner kronor genom att betala högskolans forskning, medan näringslivets medverkan betalats av näringslivet självt genom sitt kvalificerade deltagande i forskningen. Sammantaget är forskningen med andra ord värd över 100 miljoner kronor.
- Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för dem som har produktion lokaliserad utanför storstadsregionerna, och de utgör merparten och ryggraden i svensk basindustri, säger Madelene Sandström. Tyvärr tycks svensk forskningsdebatt ha riktats in mot att vi ska ha ett fåtal elituniversitet och att vi ska få fler Nobelpris till Sverige. Akademisk konkurrens är bra, men risken är att akademin isoleras från samhället om vi inte också tar hänsyn till den viktiga roll högskolan har för att skapa tillväxt och välfärd.
Detta menar KK-stiftelsens vd måste ske inte bara långsiktigt, utan här och nu, på svensk industris produktions- och utvecklingsavdelningar runt om i landet. I stora företag såväl som SME, i gamla såväl som unga.
- Det är här som forskningen måste bidra till att lösa de reella utvecklingsfrågorna och finna nya lösningar på de problem som företagen står inför. Det är här som tillgången till utbildad arbetskraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetensutvecklingen måste äga rum. Inte på ett fåtal platser i Sverige. Utan över hela Sverige.
Denna samproducerade forskning gynnar i högsta grad såväl akademin som näringslivet. Och det är detta som är nyckeln för att Sverige ska lyckas med det som bland andra näringsminister Annie Lööf efterlyste i sitt tal den 10 oktober: Vi behöver ökad innovationskraft för att möta globala samhällsutmaningar och ta vara på affärsmöjligheter; för att skapa jobb och konkurrenskraft; och för att kunna leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet.
KK-stiftelsens utvärdering visar att forskningen i samproduktion mellan näringsliv och akademi skapar direkta förutsättningar för den ökade innovationskraften. Volvo, Tieto, Iggesunds Toools, Eon Vattenkraft, Attana, Svensk Växtkraft, FoodTankers, Water Jet Sweden, Biodev, 3M och Pelagia miljökonsult är några av företagen som medverkat i forskningsprojekten som nu har utvärderats. Det är med andra ord allt från små till multinationella företag, inom vitt skilda verksamhetsområden runt om i Sverige.
Det framgår tydligt att var och ett av dessa forskningsprojekt har lett till ökad konkurrenskraft i form av bland annat förbättringar och utveckling av produkter, tjänster och processer, effektiviseringar, jämnare och/eller bättre kvalitet samt besparingar för de medverkande företagen. 17 av 19 företag säger att deras medverkan i forskningsprojekten dessutom har höjt deras kompetens, och lika många fortsätter att samarbeta med högskolan efter att detta projekt avslutades.
För akademin har de 19 forskningsprojekten även resulterat i närmare 200 vetenskapliga artiklar och lika många presentationer på vetenskapliga konferenser. Forskningsprojekten påverkade också kursen i grundutbildningen för studenterna. Samarbetena har även direkt bidragit till att utveckla lärosätenas forskningsgrupper. Forskarna säger att samarbetena med näringslivet gett dem nya perspektiv på forskningen, fungerat som katalysator, lett till utveckling av nya metoder och dessutom legat till grund för ny forskning.
- Samproducerad forskning har med andra ord tydligt gynnat både företagen och högskolorna, säger Madelene Sandström. Detta nära och starka samarbetet i forskningen mellan högskolor och näringsliv ger förmodligen inga Nobelpris, och kommer heller inte vara den forskning som publiceras mest, på det sätt som akademisk kvalitet mäts idag. Däremot utgör den en enorm tillväxtmöjlighet och stärker både konkurrenskraften, den akademiska utvecklingen och välfärden i Sverige. Forskningen kan därför inte hänvisas till ett fåtal elitinstitutioner som befinner sig alltför långt från företagens verklighet. Det ligger i nationens intresse att verka för att forskningen såväl har ambition om inomvetenskaplig konkurrens som att den genererar tillväxt. Det är inte antingen företagsnära forskning eller Nobelpris, utan alltid både och.
Citat ur rapporten om vad forskningsprojekten ledde till:
”Det har bidragit till att vi har ökat våra konkurrensfördelar. Resultaten av forskningen används inom alla våra produkter.”
Jan Wigren, Volvo Aero Corporation
”Det håller på att leda till en revolution. Vi räknar med kostnadsbesparingar på 6 till 7 miljoner per år. Dessutom slipper vi släppa ut 230 kubikmeter koldioxid och minskar dieselinköpen med 230 000 liter. Körsträckan minskas med 72 000 mil. Det här ger oss en ökad konkurrensmöjlighet och gör att vi kan sälja mer. Projektet har lärt oss att tänka på ett nytt sätt.”
Tomas Petterson, FoodTankers
”Resultatet av projektet är unikt för hela branschen. Sättet att skapa flisbitarna är helt nytt och ger stora energibesparingar. Resultatet av att vi fått ny kunskap och kompetens har lett till att vi fortsätter att växa på befintliga marknader och även kommer in på nya.”
Mats Engnell, Iggesunds Tools AB
”Projektet ledde till att vi förbättrade ip-telefonin. Vår konkurrenskraft har definitivt stärkts.”
Mikael Kilhage, Tieto
”Forskarna har fått en god inblick i företagens värld, deras tekniska kompetens och metoder.Vi har gjort saker tillsammans som vare sig vi eller företagen hade klarat på egen hand.”
Ian Alan Nicholls, professor, Linnéuniversitetet:
”Forskningen som bedrivs hade högsta vetenskapliga klasskvalitet. Forskningen väckte internationell uppmärksamhet.”
Rolf Magnusson, fd forskningsansvarig, Högskolan i Dalarna
”Projektet gjorde att vi kunde testa optimering ute i produktionen hos Volvo personvagnar, Volvo AB och Posten.”
Amos Ng, docent, Högskolan i Skövde
Rapporten i sin helhet finns att ladda ned på
För mer information, kontakta Ulf Hall, kommunikationschef, KK-stiftelsen.
ulf.hall@kks.se, 08- 566 481 33.
Foton på Madelene Sandström finns på www.kks.se/om/SitePages/Pressbilder.aspx
KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer KK-stiftelsen som krav att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering. Denna samproduktion vet vi leder till ny kunskap och kompetens, nya produkter och applikationer samt processförbättringar.
Taggar: