Bolagsstyrningskollegiets årsrapport 2013: Valberedningarna följer inte Koden om jämställdhet
För första gången sedan Koden infördes noterar Kollegiet för Svenska Bolagsstyrning en försämring i bolagens rapportering kring bolagsstyrning. Valberedningarna i 8 av 10 bolag yttrar sig inte om könsfördelningen i sitt förslag till styrelse, trots att detta krävs i Koden.
I Kollegiets uppföljning av hur Koden tillämpats under år 2012 har 247 noterade bolag undersökts. Bolagen utnyttjar sällan möjligheten att avvika från Kodens regler enligt principen ”följ eller förklara” och Kollegiet framhåller att fler bolag borde pröva om egna lösningar passar bolaget bättre än Kodens standardlösning.
Informationsvärdet i de förklaringar som lämnats har för första gången försämrats, konstateras i rapporten. Detta gäller även övriga yttranden och redovisningar från bolagen. Många bolag lämnar inte tillräcklig information om sina incitamentsprogram och ersättningar till företagsledningen på sina webbplatser, och redovisar inte heller någon utvärdering från styrelsen av bolagets ersättningar. Trots försämringen lämnar dock svenska bolag, vid en internationell jämförelse, generellt sett mycket bra information om sin bolagsstyrning.
Kollegiet konstaterar att valberedningarnas motiveringar för sina förslag i alltför många fall är bristfälliga eller rentav obefintliga. Närmare 80 procent av bolagen yttrar sig över huvud taget inte om könsfördelningen i sitt förslag, trots att detta krävs enligt Koden.
– Vad ägarna behöver veta är om valberedningen verkligen ansträngt sig att söka lämpliga styrelsekandidater på alla kompetensområden. Om bolagen inte tar den hett debatterade jämställdhetsfrågan på allvar finns dessutom en stor risk för kvoteringslagstiftning, säger Björn Kristiansson, verkställande ledamot i Kollegiet.
Av Kollegiets Årsrapport framgår också att Kollegiet under verksamhetsåret aktivt verkat för att hålla tillbaka och förenkla regler som emanerar från EU. Den handlingsplan om bolagsstyrning som EU-kommissionen presenterade i december 2012 innehåller ett antal förslag som Kommissionen vill förverkliga innan den avgår hösten 2014. Kollegiet är berett att påverka dess genomförande för att slå vakt om den svenska bolagsstyrningsmodellen och självregleringens roll.
– Nyttan med ny reglering måste överstiga kostnaden. EU-kommissionens initiativ inom bolagsstyrningen har inte alltid uppfyllt detta krav, säger Hans Dalborg, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.
I debattsektionen UTBLICK ger Cristina Stenbeck sin syn på bolagsstyrning inom Kinneviksfären. Hon tar bl.a. upp problemen med de s.k. Leo-reglerna, kvotering till styrelsen och styrelsens ansvar för ersättningar när dessa beslutas av stämman. Karin Thorburn, svensk forskare med professur i Handelshögskolan i Bergen, redovisar en genomgång av vad forskningen har att säga kring kvinnor i styrelsen.
Avsnittet avslutas med en artikel av Mats Isaksson, chef för OECDs avdelning för bolagsstyrningsfrågor, som analyserar vilka frågor som regelgivarna borde intressera sig för om man vill skapa välstånd för framtiden. Dessa idéer har fått stort genomslag i Europa och är på gång att starta en debatt om bolagsstyrningens framtid.
Rapporten i sin helhet finns på Kollegiets hemsida; www.bolagsstyrning.se
Frågor besvaras av:
Björn Kristiansson, verkställande ledamot
Tel: +46 760 00 00 78
bjorn.kristiansson@bolagsstyrningskollegiet.se
Hans Dalborg
Tel: +46 8 614 78 01
Taggar: