Psykiatriska diagnoser ligger bakom majoriteten av sjukskrivningarna

Andelen sjukskrivningar som beror på psykiatriska diagnoser har ökat med 100 procent sedan år 2005. I dag motsvarar dessa sjukskrivningar 60 procent av de totala antalet sjukfall. Det visar en ny rapport från Kommissionen för skattenytta. Har vår psykiska ohälsa försämrats så dramatiskt på så kort tid? Nej, säger rapportförfattarna Bertil Thorslund, tidigare analytiker på Försäkringskassan och Ann-Marie Begler, före detta generaldirektör på Försäkringskassan.

Det finns naturligtvis ett flertal orsaker till utvecklingen. En sak som framhålls är att det skett en diagnosförskjutning och även en överdiagnostisering. Kriser och svårigheter som är en del av livet ges en diagnos som leder till att vården ägnar tid och resurser åt personer som har det svårt men de facto är friska, menar Thorslund och Begler. De som är sjukskrivna behöver många gånger stöd och hjälp för att kunna komma tillbaka i arbete. Men det är långt ifrån säkert att en sjukskrivning är bästa ”medicinen”.

Vad vi bevittnar är ett stort slöseri med skattemedel som dessutom bidrar till negativa bestående konsekvenser för många individer. Försäkringskassans kostnader för sjukskrivningar ökar med närmare 250 procent från år 2010 till den beräknade nivån för 2026. Kostnaden har då stigit från 17 miljarder upp till 42 miljarder kronor per år.

• Pengaflödena ska ses som en signal på att systemet inte fungerar. Det sorgliga här är alla individer som drabbas av en ordning som leder till mycket långa sjukskrivningar. Man kan säga att ju längre en sjukskrivning är desto svårare är det att komma igen i arbete eller studier. Särskilt allvarligt är det med psykiatriska diagnoser där sjukskrivningarna blivit allt längre, säger författarna.

Vi har ett system som utformats under en tid då ohälsa främst handlade om fysiska diagnoser. Applicerat på dagens situation är det en kontraproduktiv hantering. Prövningen av rätten till sjukpenning är mycket mer komplicerad i dag eftersom de psykiatriska diagnoserna är mer svårbedömda. Sjukförsäkringen måste därför förändras och Försäkringskassan bör organisera sitt arbete på ett annat sätt.

• En översyn är nödvändig för samhällets skull. Men främst så för individen, säger Thorslund och Begler.

Ann-Marie Begler, senioranalytiker: ann-marie@skattenytta.se
Mats Bergstrand, huvudsekreterare: mats.bergstrand@skattenytta.se

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av förre Scania-vd:n Leif Östling. Den består av en grupp experter under ledning av tidigare statssekreterare, chefekonom vid SKR och Svenskt Näringsliv, Bettina Kashefi.

Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget. Från frågan om hur mycket mer pengar som behövs till våra viktiga välfärdssatsningar – till frågan om hur effektivt vi använder de medel som redan finns tilldelade. Med andra ord att svara på Leif Östlings bevingade frågeställning om vad vi får för pengarna.

Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar. Finansiärer är, förutom Leif Östling själv, individer som förenas i att de tror på Kommissionen för skattenyttas idé om behovet av ett smartare sätt att utnyttja våra gemensamma resurser.