Svenska toppolitiker har namnofobi
Kommunals undersökning visar att svenska toppolitiker har namnofobi – de diskriminerar människor som har ”fel namn”. Personer med namn som Emma eller Erik får längre och utförligare svar på mail från politiker än de som heter Fadiyah och Farid. Upplevelser av namndiskriminering bekräftas också av Sveriges befolkning i en stor SIFO-undersökning. En överväldigande majoritet tror att detta förekommer i arbetslivet och ca 3 av 10 personer med utländsk härkomst känner någon som diskriminerats på grundval av sitt namn.
Gång på gång ser vi i våra egna undersökningar hur födelsebakgrund (annan än svensk) tenderar att försämra villkoren för en anställd i verksamheter där många redan har dåliga villkor. Samtidigt visar forskning att personer med utländska namn inte kallas till anställningsintervjuer och att antalet personer som ansöker om att byta namn är rekordstort. EU-kommissionen har undersökt vilka faktorer som medborgarna upplever som hinder på arbetsmarknaden. Sverige utmärker sig rejält då hela 63 % tror att fel namn har stor betydelse, mot snittet i EU som är 14 %.
Genom en SIFO-undersökning av Sveriges befolkning samt egna undersökningar av Sveriges toppolitiker vill Kommunal kartlägga svenskarnas namnofobi.
– Man kan säga att dålig lön har ett namn. Inte ett svenskt namn, säger Annelie Nordström, ordförande för Kommunal.
Riksdagspolitiker och kommunalråd har namnofobi
Kommunal sökte genom fyra fiktiva profiler kontakt med svenska politiker. En man och en kvinna med typiska svenskklingande namn, Erik Olsson och Emma Gustafsson, och två med irakiskklingande namn, Farid Bishara och Fadiyah Ali.
Resultatet visade att politikerna i högre utsträckning svarade (15 % högre svarsfrekvens) samt gav avsevärt längre svar (mer än 60 % större antal tecken i genomsnitt) till personer med svenskklingande namn.
Almedalsbesökare har namnofobi
Därefter gjordes en kartläggning av de 1000 personer som står med i det officiella Almedalsprogrammet som arrangörer, talare och föredragshållare. Av dessa fanns 600 representerade på yrkesnätverket LinkedIn. Samma fiktiva profiler skickade vänförfrågningar utan motivering från LinkedIn-konton med identiska profiler (utbildning, erfarenhet, studieort och så vidare). Resultatet blev att Emma fick närmare dubbelt så många (45 jämfört med 23) som Fadiyah.
Sveriges befolkning bekräftar namnofobin
Att namnofobin lever och frodas är ingen överraskning för det svenska folket. 88 % av de 3889 tillfrågade i SIFO:s undersökning säger att de tror att det förekommer att arbetsgivare diskriminerar personer på namnbasis. Hela 18 % av befolkningen känner också någon som råkat ut för diskriminering utifrån namn. Av de tillfrågade har 544 utländsk härkomst av något slag, och i denna grupp ökar siffran till 28 % - närmare 3 av 10 personer i denna grupp känner någon som har diskriminerats utifrån sitt namn.
- Vi måste bryta ner och konkretisera hur rasism kan yttra sig. Namnet är en ingång på arbetsmarknaden. Det första som syns och det man frontar med, särskilt om man inte ses live. Genom att medvetandegöra hur en sån sak som ett namn kan ha betydelse tror vi att vi kan påverka människor bättre och snabbare få till en förändring, avslutar Annelie Nordström.
För mer information eller intervjuförfrågningar, vänligen kontakta:
Helen Nordlund
Pressekreterare på Kommunal
Tfn: 010-442 71 30
E-post: helen.nordlund@kommunal.se
Kommunal i Almedalen
Under årets Almedalsvecka kommer Kommunal att befinna sig på plats i Almedalen för att driva frågan om namnofobi. Onsdag den 2 juli kl 13:30 bjuder vi in till panelsamtal om namnofobi i Kommunals tält vid Hamnplan 5. Moderator är Kawa Zolfagary (Genusfolket/Vita kränkta män). Mer information följer på www.kommunal.se/namnofobi
Taggar:
