Åldrande befolkning pressar de offentliga finanserna

Sverige har starka offentliga finanser och ett finanspolitiskt ramverk som ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Men den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning sätter press på de offentliga finanserna under kommande årtionden och det kommer att krävas finanspolitiska prioriteringar. Det framgår av Konjunkturinstitutets rapport om långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna, som överlämnas till regeringen i dag.

Konjunkturinstitutets beräkningar visar att om offentlig sektors utgifter för välfärden ökar i en takt som motsvarar den förväntade demografiska utvecklingen, samt en standardhöjning i linje med historiskt mönster, så kommer de offentliga finanserna med nuvarande skatter att uppvisa underskott under lång tid.

Rapportens huvudscenario illustrerar vad som kan hända om den förväntade demografiska utvecklingen tillåts slå igenom fullt ut på offentliga finanser, utan att begränsas av överskottsmålet. Den offentliga sektorns finansiella nettoställning skulle då försämras under lång tid framöver. Dagens positiva nettoförmögenhet övergår i en nettoskuld som stabiliseras först mot slutet av seklet. Bruttoskulden stabiliseras på en nivå som överstiger den 60-procentsgräns som föreskrivs i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och långt över det nya skuldankaret. Och då vilar ändå huvudscenariot på antaganden om att befolkningens hälsa förbättras och att arbetslivet förlängs i takt med att medellivslängden ökar.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att Sveriges utgångsläge med starka offentliga finanser ger ett välbehövligt utrymme att möta kommande demografiska utmaningar, men marginalerna är små i huvudscenariot som alltså bortser från rådande överskottsmål. Att finansiera högre utgifter med högre skatter skulle därtill sannolikt kräva betydligt större skattehöjningar än vad som ges av enkla statiska beräkningar, vilket diskuteras i rapporten.

Det är rimligt att en åldrande befolkning medför en viss försvagning av de offentliga finanserna, men det kan ändå vara lämpligt att något begränsa genomslaget. Konjunkturinstitutets beräkningar visar att ett balanskrav för de offentliga finanserna från och med slutet av 2020-talet skulle ge ett visst utrymme för finanspolitiken att anpassas till den demografiska utvecklingen och samtidigt förbättra den långsiktiga hållbarheten jämfört med rapportens huvudscenario.

Läs rapporten: www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Johan Almenberg, enhetschef, 08-453 59 69
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.

Prenumerera

Dokument & länkar