BNP har slutat falla men arbetslösheten ökar ändå snabbt
Perioden med stora BNP-fall är över. Under 2010 börjar efterfrågan öka, tillväxten i Sverige blir 1,5 procent 2010 och 2,9 procent 2011. Läget på arbetsmarknaden fortsätter dock att försämras; arbetslösheten och utslagningen på arbetsmarknaden ökar. En expansiv ekonomisk politik mildrar effekterna på arbetsmarknaden, framför allt om en stor del av de finanspolitiska åtgärderna genomförs 2010. Den nya influensan bedöms få små effekter på svensk ekonomi.
Under våren och sommaren har statistik och andra indikationer både i omvärlden och i Sverige visat att fallet i efterfrågan har stannat av. Mellan första och andra kvartalet i år var produktion och efterfrågan i Sverige i stort sett oförändrade. I Sverige steg hushållens konsumtion och hushållen har blivit lite mer optimistiska. Det kraftiga exportfallet har bromsat upp och företagen väntar sig nu en ökning av orderingången under det tredje kvartalet. Uppgångarna sker dock från väldigt låga nivåer och BNP-tillväxten blir -5,0 procent 2009, 1,5 procent 2010 och 2,9 procent 2011. LÅGKONJUNKTUREN FÅR LÅNGVARIGA OCH NEGATIVA EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Det senaste året har antalet sysselsatta minskat med ca 100 000 personer och arbetslösheten har stigit från 5,9 procent till 8,3 procent. Under de kommande två åren försämras läget på arbetsmarknaden ytterligare. Under 2011 slutar arbetslösheten att stiga och uppgår då till nästan 12 procent. Sysselsätt-ningen minskar med drygt 260 000 personer 2009-2011. Den djupa lågkonjunkturen bedöms också leda till att sysselsättningen långsiktigt minskar med nästan 100 000 personer. EXPANSIV FINANSPOLITIK 2010 ÖKAR PRODUKTION OCH SYSSELSÄTTNING Reporäntan blir låg under en lång tid framöver. Under hösten 2010 börjar Riksbanken höja räntan långsamt och i slutet av 2011 är reporäntan 1,50 procent. Regeringen vidtar ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder 2010 och 25 miljarder 2011. Det finansiella sparandet uppgår därmed till -3,5 procent av BNP både 2010 och 2011. Konjunkturinstitutet bedömer att om en del av de finanspolitiska åtgärderna tidigareläggs till 2010 kan uppgången i arbetslösheten begränsas ytterligare, vilket också minskar den långvariga utslagningen från arbetsmarknaden något. För 2010 rekommenderar Konjunk-turinstitutet därför ofinansierade reformer motsvarande 45 miljarder kronor. För 2011 och 2012 bör däremot de finanspolitiska åtgärderna vara mindre omfattande än den prognostiserade finanspolitiken, så att det finansiella sparandet 2012 fortfarande uppgår till -3 procent som andel av BNP. NYA INFLUENSAN FÅR SMÅ EFFEKTER PÅ SVENSK EKONOMI De makroekonomiska effekterna av den nya influensan bedöms bli små. Sjukfrånvaron begränsar inte produktionen i någon större utsträckning eftersom resursutnyttjandet i stora delar av ekonomin är lågt. Det tillfälligt högre antalet sjuka får en återhållande effekt på hushållens konsumtion, framför allt av olika tjänster såsom restaurangbesök, nöjen, resor med mera. Den nya influensan antas hålla tillbaka BNP 2009 med ca 0,1 procent.