Dyr sanering av förorenade områden och få räddade liv

Konjunkturinstitutet har i samarbete med arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset analyserat kostnader och effekter av att sanera arsenikföreorenade områden i Sverige. Analysen visar att saneringen bara ger små hälsoeffekter till en hög kostnad; 0,1 liv räddas till en kostnad om 881 miljoner kronor. Kostnaden per sparat liv överstiger många gånger värdet av ett statistiskt liv som används inom trafiksektorn. Resultaten visar ett behov av bättre prioriteringar inom saneringsarbetet i syfte att förebygga miljörelaterade hälsorisker.

Konjunkturinstitutets analys visar att saneringen av de 23 arsenikförorenade områdena som mest sparar 0,03 liv per område. Totalt sparas 0,1 liv till en kostnad på 881 miljoner kronor. Kostnaden per sparat liv varierar mellan 287 miljoner kronor och 1 835 miljarder kronor. För området Konsterud i Kristinehamn är kostnaden per sparat liv lägst och för Svartvik i Sundsvall är kostnaden högst (se tabellen). Kostnaderna per sparat liv överstiger alltså vida värdet av ett statistiskt liv på 21 miljoner kronor som används inom trafiksektorn för att prioritera mellan olika åtgärder.

Analysen visar också att 72 procent av hälsoeffekterna åstadkoms på tre områden, vilka har sanerats till 13 procent av de totala kostnaderna för arsenikområdena.

Hittills har saneringen av förorenade områden kostat drygt 3 miljarder kronor. Att sanera de mest förorenade områdena beräknas kosta ytterligare 60 miljarder kronor. Konjunkturinstitutets analys visar att de hälsoeffekter som kan uppnås genom sanering är små och att ambitionsnivån i saneringsarbetet är hög, i vissa fall kanske orimligt hög. Resultaten visar paradoxalt att för att spara ett liv på varje område så måste, för en del områden, antalet exponerade individer överstiga invånarantalet i kommunen.
Om miljörelaterade hälsorisker ska förebyggas finns det sannolikt områden där ekonomiska insatser kan göra större nytta. Som jämförelse kan nämnas att bostadsradon varje år beräknas orsaka 400 nya fall av lungcancer och luftföroreningar utomhus flera tusen förtida dödsfall per år.

Om sanering av arsenikföroreningar
Bland de högst prioriterade områdena i saneringsarbetet är arsenik den enskilt vanligaste föroreningen. Arsenikföroreningarna härstammar från tidigare industrier som till exempel träimpregneringsanläggningar och sågverk. För arsenik är hälsoriskerna (inte miljöriskerna) vägledande för saneringsarbetet. Arsenik är cancerframkallande och för cancerogena ämnen kan risken uppskattas kvantitativt. Naturvårdsverket leder arbetet med sanering av förorenade områden i Sverige. Via ett statligt sakanslag, som uppgår till 0,5 miljarder kronor per år, prioriterar och genomför de efterbehandlingsåtgärder i samarbete med länsstyrelser och kommuner.

Så gick analysen till
Med utgångspunkt i kostnaderna för saneringarbetet har Konjunkturinstitutet & Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset indirekt värderat hälsoeffekterna. I analysen utgår vi från en miljömedicinsk ansats som tar hänsyn till exponering, för att beräkna hälsoeffekterna av sanering.

För mer information
Eva Samakovlis, forskningschef Konjunkturinstitutet, tel: 08-453 59 17, mob: 0704-53 59 02
Lars Barregård, överläkare och professor, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel: 031-786 28 96, mob: 0707-22 28 96
Anna Maria Böök, informationschef Konjunkturinstitutet, tel: 08-453 59 11, mob: 070-250 23 07