Expansiv budget driver på högkonjunkturen

Den expansiva budgeten driver på tillväxten och sysselsättningen nästa år. De ljusa utsikterna för industrin ökar också investeringarna betydligt och exporten blir en stark tillväxtmotor. Samtidigt hålls uppgången tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Trots bristen på arbetskraft tar löneökningarna inte fart nämnvärt och inflationen, som de senaste månaderna stigit till över 2 procent, faller tillbaka igen nästa år. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

Regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 bedöms inte ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås. Om det offentliga välfärdsåtagandet dessutom ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor.

Den goda konjunkturen har gjort det lättare för utrikes födda och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden att få jobb. I prognosen beror den fortsatta nedgången i arbetslösheten i hög grad på en ökande sysselsättning bland utrikes födda. För att understödja denna utveckling bland utrikes födda behövs fortsatta åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Den expansiva budgeten driver på tillväxten i sysselsättningen 2018, men bara en liten del av åtgärderna på 40 miljarder kronor kan ses som strukturella, i så mening att de bidrar till att varaktigt höja sysselsättningen. För att den relativt låga arbetslösheten de närmaste åren ska kunna bli bestående eller minska ytterligare, och inte som i Konjunkturinstitutets prognos på sikt åter stiga mot närmre 7 procent, krävs det att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras.

Inflationen bara tillfälligt över 2 procent

Den stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens leder till att löneökningarna blir något högre nästa år jämfört med i år, men de blir fortsatt relativt låga jämfört med tidigare högkonjunkturer. Det ser inte ut som att löneökningarna märkbart kommer att driva inflationen. Det senaste årets uppgång i inflationen är bland annat en följd av snabbt stigande energipriser. Dessa förväntas öka betydligt långsammare framöver samtidigt som en starkare krona dämpar uppgången i importpriserna. Först 2020 når inflationen varaktigt inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till nästa höst.

Läs rapporten på www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, 08-453 59 72
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar: