Högkonjunkturen bromsar in

Svensk ekonomi har gått in i en avmattningsfas och BNP växer med 1,5 procent i år. Konjunkturen har toppat och investeringarna i näringslivet minskar något. Företag och framför allt hushåll har blivit mindre optimistiska. Samtidigt är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fortsatt högt. Trots det blir löneutvecklingen måttlig och inflationen blir lägre än 2 procent i år. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

De senaste årens kraftiga försvagning av kronan har ökat de svenska exportföretagens internationella konkurrenskraft och vinstläget är starkt i industrin. Samtidigt växer omvärldens efterfrågan på svensk export relativt långsamt. Det höga kapacitetsutnyttjandet liksom bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens bedöms därtill begränsa exporttillväxten.

På hemmamarknaden minskade bostadsinvesteringarna i fjol som en följd av det tidigare hastiga fallet i bostadspriserna. Priserna förefaller nu ha stabiliserats men antalet påbörjade lägenheter har fortsatt att minska jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bostadsinvesteringarna sjunker därför även i år för att sedan stabiliseras nästa år. Svaren i Konjunkturbarometern visar att hushållen blivit mer pessimistiska. Både framtidsförväntningarna på den svenska ekonomin i stort och på den egna ekonomin är nu lägre än normalt. Trots det ökar hushållen konsumtionen i takt med uppgången i de disponibla inkomsterna.

De senaste åren har sysselsättningen ökat snabbt. Även om uppgången bromsar in består högkonjunkturen på arbetsmarknaden. Men löneutvecklingen blir måttlig och inflationen dämpad. Riksbanken väntas höja reporäntan vid årsskiftet men avvaktar sedan med ytterligare höjningar till 2021.

Det offentligfinansiella sparandet är lågt i år, trots ett högt resursutnyttjande, och hålls i viss mån uppe av konjunkturen. Om bilden står sig framöver kan det finansiella sparandet behöva stärkas för att värna överskottsmålet. Utrymmet för ofinansierade reformer i vårändringsbudgeten bedöms vara obefintligt, givet att överskottsmålet beaktas.

Prognosen förutsätter att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal.

Läs rapporten: www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, 08-453 59 72
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.