Högre risk för arbetslöshet i branscher med låg löneanpassning
Generellt anpassar sig löner till variationer i regional arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns skillnader i denna löneanpassning mellan olika branscher. I branscher där de centrala avtalen är särskilt styrande tycks lönerna inte i samma utsträckning påverkas av arbetsmarknadsläget. Istället möter arbetstagare inom dessa branscher högre risk för att bli arbetslösa. Det visar Lönebildningsrapporten för 2017 som publiceras i dag.
I stora delar av den privata sektorn anpassar sig lönerna i betydande grad till det regionala arbetsmarknadsläget. Mer flexibla löner minskar därigenom variatoner i arbetslöshet över en konjunkturcykel. Men det finns skillnader i löneanpassning mellan olika branscher beroende på hur lönerna sätts och hur lönestrukturen ser ut. Lönerna tycks inte påverkas av det regionala arbetsmarknadsläget i branscher där de centrala avtalen är särskilt styrande. Dessa branscher sysselsätter också i större utsträckning personer med högre risk för arbetslöshet. Resultatet för arbetstagarna av vikande efterfrågan inom branschen blir istället mer frekventa perioder utan arbete.
Svag produktivitetsutveckling påverkar lönerna
Produktivitetstillväxten har varit svag i Sverige sedan finanskrisen, men detta är ett internationellt fenomen som indikerar att det åtminstone delvis beror på gemensamma förklaringsfaktorer. Möjliga förklaringar till den svaga produktivitetsutvecklingen är exempelvis avtagande effekter från informations- och kommunikationsteknologin, lägre tillväxt i de teknologiskt mest avancerade länder och en utdragen lågkonjunktur som resulterat i låga investeringar. På övergripande och sammantagen nivå dämpas också produktivitetstillväxten något genom att svensk industrisektor krymper samtidigt som tjänstesektorn växer. Tjänster är per definition mer personalkrävande med lägre produktivitet som följd. En branschvis jämförelse av produktivitetsnivåer mellan olika länder visar att Sverige är Europaledande inom tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin är konkurrenskraftig och den sjunkande sysselsättningsandelen inom industrin bör inte tolkas som att konkurrenskraften är svag. I vissa tjänstebranscher såsom hotell och restaurang, partihandel och delar av transportsektorn är produktivitetsnivån i Sverige också förhållandevis låg och en bra bit från de ledande länderna.
Om Lönebildningsrapporten
Lönebildningsrapporten beskriver de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten syftar till att bistå arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet med ett kvalificerat beslutsunderlag. Konjunkturinstitutet uttrycker inte någon uppfattning om hur löner generellt bör utvecklas.
För ytterligare information kontakta:
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, 08-453 59 72
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11
Taggar: