Överraskande stark BNP-tillväxt ger inte större budgetutrymme

Snabbstatistik från SCB visar att svensk BNP ökade med 1,0 procent det andra kvartalet i år, vilket var överraskande mycket. En robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp åt den svenska exporten framöver, samtidigt som olika indikatorer pekar på att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka i ungefär normal takt den närmaste tiden. Den starka tillväxten det andra kvartalet föranleder en smärre upprevidering av BNP-tillväxten i år till 2,6 procent, trots att sommarens extremväder bedöms hämma tillväxten något under den andra halvan av året. Högkonjunkturen består därmed och arbetslösheten håller sig kring 6,2 procent i år och nästa år. Under den kommande mandatperioden bedöms utrymmet för ofinansierade reformer uppgå till ca 110 miljarder kronor. Det framgår av Konjunkturinstitutets konjunkturuppdatering som publiceras i dag.

Trots högkonjunkturen är finanspolitiken expansiv i år och det överskott som finns i de offentliga finanserna förklaras helt av konjunkturen. I strukturella, det vill säga konjunkturjusterade, termer är det offentliga sparandet nära noll i år och det krävs därför att en mer återhållsam finanspolitik framöver för att överskottsmålet ska nås.

Konjunkturinstitutet gör ingen sannolikhetsbedömning av utgången av höstens allmänna val. Prognosen bygger på ett antagande om att budgeten för 2019, oavsett valutgången, innehåller ofinansierade åtgärder på ca 20 miljarder kronor. Givet att det strukturella sparandet stiger till att vara i linje med överskottsmålet inom de närmaste åren, bedöms utrymmet för ofinansierade reformer under den kommande mandatperioden uppgå till ca 110 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för nya reformer i respektive budget uppgår till i genomsnitt 25-30 miljarder kronor. Det sammantagna utrymmet om 110 miljarder kronor motsvarar ungefär den kostnadsökning som följer under nästa mandatperiod om riksdag och regering vill bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna och ge utrymme för en standardökning i linje med det historiska mönstret.

Tabell: Uppdaterad prognos och revideringar jämfört med prognosen i juni 2018

Procentuell förändring respektive procent­enheter om inget annat anges

2017 2018 Diff 2019 Diff
BNP till marknadspris 2,3 2,6 0,2 1,8 –0,1
Sysselsättning 2,3 1,6 0,0 0,8 0,0
Arbetslöshet1  6,7 6,2 0,0 6,2 0,1
Timlön2  2,4 2,8 –0,1 3,1 0,0
KPI 1,8 1,9 0,1 2,2 0,0
KPIF 2,0 2,1 0,1 2,0 0,0
Reporänta3,4  –0,50 –0,40 0,10 0,00 0,00
Offentligt finansiellt sparande5  1,3 0,6 0,1 0,7 0,1

1) Procent av arbetskraften. 2) Enligt konjunkturlönestatistiken. 3) Procent. 4) Vid årets slut. 5) Procent av BNP.

Anm. Differensen avser skillnaden mellan nuvarande prognos och prognosen i juni 2018. Ett positivt värde innebär en upprevidering.

Källor: SCB och Konjunktur­institutet.

Läs konjunkturuppdateringen och ta del av statistiken på www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, 08-453 59 72
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.

Prenumerera

Dokument & länkar