Robust svensk ekonomi förstärks av exporten

Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks i år. Världsekonomin visar på en stabil återhämtning vilket ger skjuts åt svenska exportföretag. Exporten blir därmed i högre grad draglok för den ekonomiska tillväxten i Sverige de närmaste åren. Den starka utvecklingen avspeglas även på svensk arbetsmarknad, där utrikes födda anställs i allt högre grad. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

Den investeringsledda återhämtningen i OECD-länderna ger draghjälp åt svensk exportindustri som i stor utsträckning producerar investerings- och insatsvaror. Exporten kommer därmed att ge ett större bidrag till BNP-tillväxten de närmaste åren än vad den gjorde förra året. Samtidigt dämpas tillväxten i den inhemska efterfrågan som i fjol drevs på av kraftigt stigande utgifter för flyktingmottagandet. I år och nästa år blir dessa utgifter betydligt lägre och offentlig konsumtion växer därmed långsammare. Även bostadsinvesteringarna, som ökat snabbt de senaste åren växer i lägre takt framöver och det bidrar till att inhemsk efterfrågan bromsar in. Den lägre takten i bostadsbyggandet beror bland annat på tilltagande brist på arbetskraft i branschen.

Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög 2017 och 2018. Anställningsplanerna i näringslivet indikerar att behovet av att nyrekrytera är stort. Men tilltagande brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens bidrar till att dämpa tillväxten i sysselsättningen 2018.

Oväntat höga skatteintäkter 2016 bidrog till att det strukturella sparandet översteg den nya föreslagna nivån på överskottsmålet. I år blir finanspolitiken svagt expansiv och det strukturella sparandet minskar något. Samtidigt innebär förändringar i bland annat befolkningens åldersstruktur att behovet av vård, skola och omsorg ökar jämförelsevis snabbt för närvarande. Om åtgärder vidtas för att behålla personaltätheten i välfärdstjänsterna och ersättningsgraden i hushållstransfereringarna på 2017 års nivå, krävs begränsade skattehöjningar eller annan finansiering i stat och kommun för 2018. Därefter kan det offentliga välfärdsåtagandet upprätthållas med ett oförändrat skatteuttag fram till 2021. Denna beräkning omfattar att överskottsmålet uppnås under perioden.

Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan

Trots att inflationen nådde upp till 2 procent i februari är kärninflationen, det vill säga inflationen när energi- och livsmedelspriser exkluderas, fortsatt låg. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan, och en höjning sker först tredje kvartalet 2018.

För ytterligare information kontakta:

Åsa Olli Segendorf, enhetschef, 08-453 59 42
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.