Stram budget när ekonomin stärks
Svensk ekonomi kommer att visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Utvecklingen drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. I samband med att konjunkturen stärks behöver finanspolitiken stramas åt för att de offentliga finanserna ska nå balans. Detta kommer innebära utgiftssänkningar eller skattehöjningar de närmaste åren, och gäller även vid en övergång till ett balansmål. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.
Återhämtningen fortsätter i svensk ekonomi och BNP växer med ca 3 procent både i år och nästa år. Exporten bidrar mest till BNP-tillväxten och ökar med 4-5 procent de närmaste åren. Utvecklingen backas upp av den investeringsledda konjunkturåterhämtningen i OECD-länderna och den svaga kronkursen. Prognosen stöds av dagens Konjunkturbarometer som visar att stämningsläget bland industriföretagen är bättre än det historiska genomsnittet.
De senaste årens finanspolitiska stimulanser, i huvudsak skattesänkningar, har bidragit till att hålla uppe resursutnyttjandet. I takt med att konjunkturläget stärks är det naturligt att stimulanserna successivt dras tillbaka och att finanspolitiken kompenserar för de underskott som uppkommit. Med regeringens princip att finansiera reformer krona för krona kommer underskotten bestå fram till 2018. Budgetutrymmet är därmed obefintligt, även vid en eventuell övergång till ett balansmål för de offentliga finanserna. För ett bibehållet offentligt åtagande under 2016−2019 behöver skatterna höjas med ca 100 miljarder kronor.
Efter en svag sysselsättningsutveckling under sommaren pekar antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner på att sysselsättningen stiger snabbare under resten av året. Samtidigt som sysselsättningen ökar stabilt, ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. Det är en av orsakerna till att arbetslösheten minskar långsamt och beräknas vara ca 7 procent 2017.
Inflationen stiger understödd av penningpolitiken
Det senaste årets försvagning av kronan är en av anledningarna till att inflationen har bottnat och nu är på väg upp. Konjunkturinstitutet bedömer dock att inflationen stiger långsammare än i Riksbankens prognos. Riksbanken väntas därför sänka reporäntan ytterligare, till –0,45 procent, i december för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna snabbare. Reporäntan bedöms sedan ligga kvar på denna nivå till slutet av 2016 då en serie av räntehöjningar påbörjas.
Läs hela rapporten Konjunkturläget på www.konj.se
För ytterligare information kontakta:
Jesper Hansson, prognoschef, 08-453 59 72 (även mobil)
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11(även mobil)
Taggar: