Sysselsättningen ökar i snabb återhämtning

Report this content

Svensk export har ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen. Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökade investeringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Även sysselsättningen stiger snabbt, med cirka 140 000 personer 2010-2012. Sammantaget leder detta till höga tillväxttal under hela prognosperioden. Trots stark tillväxt kommer arbetslösheten att bli hög de närmaste åren. Den ekonomiska politiken behöver därför hållas fortsatt expansiv.

Exporten växer med över 10 procent helåret 2010. De kommande åren utvecklas den svenska exportmarknaden lite svagare, samtidigt som kronan fortsätter att stärkas. Trots detta fortsätter exporten att vara en viktig drivkraft de kommande åren. Samtidigt spelar den inhemska efterfrågan en betydligt viktigare roll jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Penningpolitiken är mycket expansiv och finanspolitiken förs i en expansiv riktning även 2011. Tillsammans med en förbättrad arbetsmarknad innebär detta att hushållens reala inkomster ökar med nästan 7 procent åren 2010–2012. Mot bakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt och ränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare än inkomsterna under de närmaste åren. 

Återhämtningen i ekonomin och den stigande optimismen i näringslivet har medfört att sysselsättningen ökat snabbt under året. Samtidigt växer arbetskraften vilket är normalt i konjunkturuppgångar när chansen att få jobb ökar. Men den kraftiga uppgången i arbetskraftsdeltagandet 2010-2012 följer också av att reformer som jobbskatteavdrag och förändrad sjukförsäkring förutses öka arbetskraften. Arbetslösheten faller tillbaka långsamt och blir inte mycket lägre än 8 procent i slutet av 2012.

Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonomin är bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarande lång och kantad av osäkerhet.

LÅGKONJUNKTUREN MOTIVERAR FORTSATT EXPANSIV POLITIK

Den utdragna lågkonjunkturen på arbetsmarknaden motiverar att den ekonomiska politiken ges en expansiv inriktning de närmaste åren. Konjunkturinstitutet prognostiserar att det genomförs ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2011, utöver dem som redan har beslutats och aviserats senast i 2010 års vårproposition. Detta är i linje med Konjunkturinstitutets bedömning av vad som är en lämplig inriktning på finanspolitiken. I nuläget bedömer Konjunkturinstitutet att det inte bör genomföras några ytterligare ofinansierade åtgärder 2012, givet att den prognostiserade finanspolitiken och den prognostiserade ekonomisk utvecklingen realiseras.

Reporäntan förväntas vara 1,0 procent vid årsskiftet. Räntan höjs sedan gradvis i takt med att konjunkturen stärks, till 2,75 procent i slutet av 2012 och väntas överstiga 4 procent åren närmast därefter.

Tabell: Valda indikatorer

Årlig procentuell förändring respektive procent

  2009 2010 2011 2012
BNP till marknadspris –5,1 4,3 3,4 3,0
BNP, kalenderkorrigerad –5,0 4,0 3,4 3,4
Real BNI per capita –7,2 2,6 3,0 2,5
Bytesbalans 1 7,2 6,2 6,5 6,7
Antal arbetade timmar 2 –2,6 1,7 1,0 1,1
Sysselsättning –2,3 1,0 1,1 1,0
Arbetslöshet 3 8,4 8,5 8,2 8,0
Arbetsmarknadsgap –3,9 –3,2 –2,7 –2,2
Timlön i näringslivet 4 3,2 2,3 2,6 3,1
Arbetskostnad i näringslivet 2 2,3 0,5 3,3 3,2
Produktivitet i näringslivet 2 –3,6 2,8 2,8 2,5
KPI –0,3 1,1 1,6 2,1
KPIF 1,9 2,0 1,3 1,5
Reporänta 5 0,25 1,00 1,75 2,75
Tioårig statsobligationsränta 5 3,2 3,1 4,0 4,6
Kronindex (KIX) 5 120,3 113,1 111,1 109,1
Offentligt finansiellt sparande 1 –1,0 –0,6 –0,8 –0,1
Konjunkturjusterat sparande 6 2,5 1,4 0,8 1,0

1 Procent av BNP. 2 Kalenderkorrigerad. 3 I procent av arbetskraften. 4 Enligt konjunkturlönestatistiken. 5 Vid årets slut. 6 Procent av potentiell BNP.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

För ytterligare information kontakta:

Peter Svensson, enhetschef, 08-453 59 08
Mats Dillén, generaldirektör, 08-453 59 66

 

Sarah Hegardt Grant, Informationschef  tel: 08-453 59 11 mobil: 070-267 80 41

Dokument & länkar