Samhällsmål styr offentlig upphandling
– Vi har nu ett unikt tillfälle att diskutera om, och i så fall hur, offentliga upphandlingar bäst kan bidra till olika samhällsmål. När nu både EU:s och våra svenska regler för offentlig upphandling ses över är det viktigt att belysa för- och nackdelar med att låta upphandlingen syfta till diverse samhälleliga mål. Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i samband med en internationell forskarkonferens.
En viktig utgångspunkt för översynen av regelverken är att se till att våra skattepengar hanteras på ett klokt och transparant sätt till nytta för oss alla. Med tiden har allt fler röster höjts för att låta offentlig upphandling vara ett sätt att med samhällets resurser styra marknadsutvecklingen i önskad riktning. Det kan gälla miljöfrågor eller att ställa etiska och sociala krav. En viktig fråga är då om det skulle kunna vara enklare eller mer effektivt att använda andra styrmedel än just upphandlingar för att uppnå vissa samhällsmål.
– Om offentliga upphandlingar används för att försöka nå flera olika mål riskerar reglerna att bli komplicerade och krångliga. Detta kan minska konkurrensen om offentliga kontrakt med sämre ekonomiskt utfall för det allmänna som följd, och leda till att små och nystartade företag missgynnas, säger Dan Sjöblom.
För att skattebetalarna ska få ut det mesta och det bästa när det offentliga gör inköp behövs tydliga regler som ska garantera att konkurrensen upprätthålls och att ingen leverantör favoriseras framför en annan.
– Det är viktigt att belysa olika aspekter och ta tillvara de erfarenheter som finns nu när reglerna står inför en reformering. Det är inte tillräckligt att konstatera att upphandling skulle kunna användas för att underlätta något, förvisso angeläget samhällsmål.
– Om fler syften ska läggas till i upphandlingsreglerna bör även en konsekvensanalys göras för att bedöma vilka negativa effekter det kan innebära. Om framtida upphandlingar blir mindre effektiva genom att de används som styrmedel för andra samhällsmål kan en sådan reform visa sig dyrköpt, framhåller Dan Sjöblom.
I Sverige upphandlas det för minst 500 miljarder kronor årligen. Detta medför att även smärre försämringar i effektiviteten snabbt kan orsaka stora förluster. Därför bör man ställa sig frågan om en viss samhällsnytta inte kan uppnås bättre genom andra styrmedel som till exempel skatter, lagstiftning eller regleringar.
Sedan en tid pågår ett arbete inom EU för att förändra reglerna för offentlig upphandling. Samtidigt arbetar en statlig utredning, under ledning av Anders Wijkman, med en översyn av det svenska regelverket på området.
– De kommande reglerna måste inte bara svara upp mot morgondagens krav, de måste också göra det på det mest effektiva sättet, säger Dan Sjöblom.
Kostnader för att kunna nå olika målsättningar vid offentlig upphandling var temat när Konkurrensverket arrangerade en internationell forskarkonferens om offentlig upphandling. Vid konferensen deltog experter med erfarenhet från tidigare förändringsarbete i USA och forskare från flera andra EU-länder.
För ytterligare information, kontakta:
Jimmy Dominius, pressekreterare, tfn 08 - 700 15 80 eller 076 - 542 15 80
Sten Nyberg, chefsekonom, tfn 08 - 700 15 57
Läs mer om konkurrens- och upphandlingsfrågor på www.konkurrensverket.se
Konkurrensverket arbetar för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna och en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. På Konkurrensverket.se kan du prenumerera på våra nyhetsbrev och på utskick av nyheter och pressmeddelanden.
Taggar: