Konstnärernas ekonomiska situation allt kärvare
64 procent av konstnärskåren har en taxerad månadsinkomst på under 13 300 kronor, visar en ny undersökning från Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare. Detta trots att de flesta konstnärer har långa akademiska utbildningar bakom sig och det starka intresset för konst med 3,5 miljoner besök på konstmuseum årligen.
Även för tre år sen uppgav 64 procent av konstnärerna att de hade en månadsinkomst på 13 300 kr eller mindre. Medan inkomsterna alltså har stått stilla den senaste treårsperioden har konsumentpriserna ökat. Konstnärernas realinkomster har därmed sjunkit.
– Nu måste kulturministern vakna, utvecklingen är oerhört oroväckande för Sverige som konstnation. Att bygga ett starkt konstnärskap måste få ta tid, men idag tvingas alltför många konstnärer ge upp av ekonomiska skäl. Hur ska vi få dagens unga talanger att våga satsa på konsten? säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.
Undersökningen Utsikt från ateljéerna 2014, som bygger på enkätsvar av 2478 professionella konstnärer och konsthantverkare, visar också att konstnärerna idag lägger mindre tid på sitt konstnärskap och mer tid på brödjobb vid sidan om den konstnärliga verksamheten än för tre år sedan.
– Sverige behöver en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten för att ta tillvara de konstnärliga resurserna. Landet är i stort behov av en politik som skapar förutsättningar för fler konstnärer och konsthantverkare att vara verksamma med den konstnärliga verksamheten, säger Johan Wingestad, ordförande för Sveriges konsthantverkare och Industriformgivare.
Inkomstglappet mellan manliga och kvinnliga konstnärer ökar. År 2011 uppgav 66
procent av kvinnorna och 61 procent av männen att månadsinkomsten var lägre än 13 300 kronor. Tre år senare var motsvarade siffror 67 och 58 procent. Kvinnor dominerar i de lägre inkomstintervallen och männen är överrepresenterade i de högre.
Enkätsvaren visar också att många av Sveriges professionella konstnärer står utanför trygghetssystemen. Sju av tio konstnärer uppger att de inte sökt ersättning från Försäkringskassan när de varit hemma med sjukt barn. Trygghetssystemen är inte anpassade för konstnärer som ofta har små och oregelbundna inkomster och som både driver företag och är anställd.
– Politikerna borde uppmuntra socialförsäkringsutredningen att särskilt utreda kulturskapares förutsättningar. Idag har vi trygghetssystem som mest levererar otrygghet för kulturskaparna, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.
Siffror från rapporten och från Myndigheten för Kulturanalys
Inkomsterna sjunker för konstnärer. Både 2011 och 2014 uppger 64 procent av konstnärerna att deras månadsinkomster är 13 300 kr eller mindre. Värdet har urholkats med ca fem procent pga inflation.
Ökade skillnader mellan män och kvinnor. År 2011 uppgav 66 procent av kvinnorna och 61 procent av männen att månadsinkomsten var lägre än 13 300 kronor. Tre år senare var motsvarade siffror 67 och 58 procent.
Mindre konstnärlig verksamhet. 35 procent av konstnärerna ägnar mer än 75 procent av sin arbetstid åt den konstnärliga verksamheten. År 2008 var motsvarande siffra 45 procent.
Mindre inkomster från den konstnärliga verksamheten. För 21,6 procent av konstnärerna står den konstnärliga verksamheen för 75 procent eller mer av den totala inkomsten. I 2011 års enkät var motsvarande siffra 26,4 procent.
Enligt Myndigheten för Kulturanalys gjordes det 17,4 miljoner besök på museum år 2012. Av museernas permanenta utställningar är 21 procent inriktade på konst. Uppskattningsvis görs 3,5 miljoner besök på konstmuseum och då är inte Sveriges alla konsthallar inräknade. Siffran kan jämföras med Svenska Hockeyligan som lockade ca två miljoner besökare 2013/14 och Allsvenskan i fotboll som drog 1,8 miljoner åskådare år 2013.
Fakta om rapporten
Utsikt från ateljéerna 2014 bygger på en enkät med Sveriges professionella konstnärer och konsthantverkare. 2 478 konstnärer och konsthantverkare besvarade enkäten som genomfördes i december 2013 och januari 2014. Förfrågan gick till sammanlagt 6 525 medlemmar i BUS, KRO och KIF, vilket innebär en svarsfrekvens på 38 procent (motsvarande siffra 2011 var 29 procent). Rapporten i sin helhet kan läsas på: http://www.kro.se/utsikt2014
För vidare information, kontakta:
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas
Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-8277600
Johan Wingestad, ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, johan@kro.se, , 070-300 04 93
Pontus Björkman, kommunikatör KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-7711850
Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder ca 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förbättra konstnärernas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.
Hornsgatan 103, plan 9
SE-11728 Stockholm
46 (0)8 54 54 20 80
www.kro.se
www.facebook.com/KIF.KRO
https://twitter.com/konstnarerna