Staten och landstingen prioriterar ned bild- och formkonsten

Statens investeringar på bild- och formområdet och för konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer minskar. Även andelen av både statens och landstingens kulturutgifter på bild- och formområdet minskar. Det visar rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012-2013, som Myndigheten för Kulturanalys publicerar idag.

Statens utgifter för bildkonst, arkitektur, form och design har sjunkit från 98 till 81 miljoner kronor mellan 2010 och 2013. Som andel av statens kulturutgifter är det en minskning från 1,5 procent till 1,2 procent. Bara en del av denna minskning kan förklaras av att hemslöjdspengar är överflyttade till Kultursamverkansmodellen.

I kronor räknat har landstingens utgifter för bild och form varit konstant under samma tidsperiod. Däremot minskar även landstingen den andel av kulturbudgeten som investeras i bild och form från 3,3 till 3,1 procent. Även statens och landstingens utgifter för stipendier och ersättningar till kulturskapare minskar.

- Det är en sorglig utveckling för alla oss som älskar bild- och formkonsten att både stat och landstingen prioriterar ned denna. Att redan små investeringar blir ännu mindre slår på mångfalden inom konsten. Mindre offentliga satsningar ger utrymme för färre konstnärliga uttryck och röster, säger Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.

Årets stora konstnärsenkät visar att 64 procent av Sveriges konstnärer har en taxerad månadsinkomst på under 13 300 kr. De låga inkomsterna har fått konsekvenser för Sverige som konstnation. Konstnärerna lägger i dag mindre tid på sitt konstnärskap och mer tid på brödjobb vid sidan av den konstnärliga verksamheten än för sex år sedan.

- Kräftgången för det offentligas investeringar i bild-och formkonsten visar ännu en gång att Sverige är i stort behov av en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten. Eftersom alla partier utom C och KD inför valet stödde förslaget på en handlingsplan borde arbetet kunna komma igång redan i början av 2015, säger Johan Wingestad.

I september släppte Myndigheten från Kulturanalys även rapporten Museer 2013. I den framgår av att enbart 28 procent av konstnärerna som har ställt ut vid svenska museer har fått ersättning på eller över MU-avtalets lägsta nivå, det avtal som ska säkerställa att konstnären får betalt både för att visa sina verk och för den arbetstid som hen investerar i en utställning. 

FAKTA: Statens och landstingens utgifter för kultur resp bild- och formområdet i miljoner SEK samt andelen av

Tabellen visar statens och landstingens totala kulturutgifter och deras utgifter för bild och form samt ersättningar och stipendier till kulturskapare under år 2010 resp 2013. Den visar också andelen av statens och landstingens kulturutgifter som går till bild och form respektive ersättningar och stipendier till kulturskapare under år 2010 resp 2013.

Det finns även utgifter för den samtida konsten inom ramen för museer, men av Kulturanalys rapport går det inte att utläsa hur stor andel av museiverksamhetens utgifter som är inriktade på bild- och formkonst.

Som andel av BNP gick 0,66 procent till kulturen år 2013.

Länk till Kulturanalys rapporter 
Här finns rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012-2013
Här finns rapporten Museer 2013

För mer information, kontakta:
- Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, johan@kro.se, 070-300 04 93
- Pontus Björkman, pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-77 11 850

Pressbild finns här.

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder ca 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förbättra konstnärernas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

Hornsgatan 103, plan 9
SE-11728 Stockholm
46 (0)8 54 54 20 80
www.kro.se
www.facebook.com/KIF.KRO
www.twitter.com/konstnarerna