Kontantlagen – ett slag i luften?

Det är rubriken på det seminarium som Kontantupproret idag anordnade i Riksdagen med anledning av den kontanlag som Regeringen nu klubbat. Vid seminariet medverkar representanter från Riksbanken, svensk handel, Civilförsvarsförbundet samt riksdagsledamöter från regeringssidan och oppositionen.

Sverige kommer nu, som de flesta länder i Europa, att få en lag som säger att landets eget betalmedel ska accepteras. Det är ett steg framåt, även om den föreslagna lagen är kraftigt urvattnad jämfört med det ursprungliga förslaget, som utredaren Dennis Dioukarev (SD) lämnade över i december 2024.

I korthet innebär lagen:

• Kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag medges om butiken upplever otrygghet eller om enskild kund agerar misstänkt. Men det krävs ”godtagbara skäl” för att neka kontanter.
• Skyldighet för bankerna att tillhandahålla kontantservice till både företag och enskilda. Bankerna ska också tillhandahålla växel till företagen.
• Att ingen tillsyn och inga sanktioner införs för att se till att butikerna efterlever lagen.

– Det är förstås bra att en lag nu är på plats, men vi hade hoppats att den var skarpare formulerad. Om det inte finns tillsyn eller sanktioner kan man fråga sig hur lagen kommer att efterlevas. Det är på sitt sätt orimligt att offentliga sektorn ska friskriva sig från ansvaret för kontanter i sina egna verksamheter och i stället lägga ansvaret för kontantkedjan på handeln, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande.

Det är speciellt anmärkningsvärt i och med det allt osäkrare omvärldsläget. Vi måste ha ett fungerande betalsystem i händelse av kris eller krig, vilket också Riksbanken, Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar uppmärksammat.

Frågor som togs upp under seminariet var om lagen kommer att få avsedd effekt och var ansvaret för att kontantkedjan verkligen håller vid påfrestningar.

Att staten har ett ansvar, att tillsyn och sanktioner måste bli tydligare i den grundläggande lagstiftningstexten och att offentliga verksamheter ska åläggas att ta emot kontanter var alla eniga om.

- Vi behöver borra ner betydligt mer i frågan om offentligrättsliga avgifter. Det faktum att det inte går att betala räkningar kontant är något som politiken måste ta på allvar i mycket större utsträckning än idag, något vi kommer att ta upp i vår tilläggsmotion, säger Ingela Nylund Watz, S. 

- Vi har ett domslut på att staten ska ta emot kontanter för offentligrättsliga tjänster, det är en enorm brist att vi inte får ett svar från regeringen angående detta, säger Helena Vilhelmsson, C. Här måste staten gå in och ta sitt ansvar så att inte ett fåtal bolag inom dagligvaruhandeln ska stå för kostnaden för infrastrukturen. 

-  Vi får inte hamna i samma situation som när vi monterade ner försvaret. Det är lätt att lägga ned något, betydligt svårare att bygga upp det igen. säger Björn Eriksson.

Medverkande:

Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot (C)

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret

Aino Bunge, vice riksbankschef

Ammi Axelsson, ordförande Sveriges Civilförsvarsförbund

Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig Svensk Dagligvaruhandel

Företrädare för riksdagspartierna

Moderator: Caroline Szyber

För mer information:

Björn Eriksson, tel 070-626 46 06

Om Kontantupproret

Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige. Läs mer om Kontantupproret på www.kontantupproret.se och på Facebooksidan.