Nu är nya kontantlagen beslutad i Riksdagen
Nu har Riksdagen beslutat att införa den nya kontantlagen. Det innebär att från 1 juli är livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att ta emot kontanter. Lagen är ett viktigt steg, men inte alls tillräckligt för att säkra kontanterna som betalmedel. Kontantupproret kommer arbeta vidare för att bredda lagens omfattning.
Björn Eriksson, Riksdagshuset i bakgrunden. Foto: Niklas Agaton
Igår tog Riksdagen beslutet om en ny kontantlag. Från 1 juli blir livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att ta emot kontanter. Bakgrunden är att när kontanter tas emot på allt färre ställen skapar det stora problem för människor som saknar digitala betalverktyg. Det oroliga omvärldsläget har också satt fokus på kontanternas funktion för vår beredskap.
– Det har varit många utredningar genom åren och nu äntligen har Riksdagen klubbat en lag. Den är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Framåt kommer vi att rikta in oss på att utvidga lagen och även få bankerna att sluta med att i praktiken tvinga företagen att sluta med kontanthantering. Nu har politikerna i lag sagt att bankerna ska medverka i arbetet för att stödja kontantsystemet. Bankomats senaste uttalanden om att de inte behöver förbättra servicen alls är i det perspektivet oroväckande, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Under riksdagsbehandlingen beslutade finansutskottet i partipolitisk enighet att lagen behöver kompletteras så att även att offentligrättsliga tjänster, alltså vårdavgifter, bilbesiktning och avgifter för pass och liknande ska omfattas av kontantkravet. Kontantupproret vill även utvidga lagen till fler typer av varor.
- Avgränsningen är alldeles för snäv. Det är positivt att Riksdagen lyfter in offentligrättsliga tjänster, men människor måste också kunna handla kläder, köpa drivmedel och kunna resa kollektivt utan att tvingas använda digitala betalverktyg. Annars hamnar många utanför och kan inte vara delaktiga i samhället, säger Björn Eriksson
Det pågår också en lagstiftningsprocess på EU-nivå kring kontanterna, där det finns ett förslag om att göra det till en övergripande princip att Euro-kontanter alltid ska kunna användas.
- Förr eller senare kommer Sverige också att behöva anpassa sig till detta. De svenska storbankerna har arbetat hårt för att avveckla kontanterna, men de rår inte på folkviljan i hela Europa. Om jag var företagare skulle jag redan nu vara förutseende och ta höjd för att kontanterna kommer finnas kvar under överskådlig tid, säger Björn Eriksson
För mer information:
Björn Eriksson, tel 070-6264606
Om Kontantupproret
Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige. Läs mer om Kontantupproret på www.kontantupproret.se och på Facebooksidan.
