Stora brister i tillgången till kontanter enligt länsstyrelserna

Länsstyrelserna har presenterat rapporten Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025. Det nationella målet om att alla ska kunna genomföra och ta emot betalningar uppfylls inte i något av Sveriges län. Enligt Kontantupproret är rapporten en allvarlig signal om att människor hamnar utanför när kontanter inte kan användas som betalmedel.

Sveriges länsstyrelser har under ledning av Länsstyrelsen Dalarna presenterat rapporten om hur allmänhetens tillgång till betaltjänster ser ut 2025. Rapporten, som är en sammanställning från Sveriges samtliga län, visar att tillgången till grundläggande betaltjänster inte är tillräcklig i något län.

- Kontantsystemet hänger idag på en skör tråd samtidigt som väldigt många människor behöver kunna använda kontanter. Dessutom urholkas vår samhällsberedskap när kontanternas infrastruktur inte fungerar. Rapporten är en allvarlig signal om situationen i landet och nu måste politikerna agera för att säkra kontanterna som betalmedel, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.

Ur rapporten:

• Övergången till digitala betalningar har skett snabbt, men utan att motsvarande fysiska alternativ finns tillgängliga för grupper som inte kan använda digitala tjänster.
• Många län rapporterar fortsatt bristande tillgång till kontantuttag, insättningstjänster och möjligheter att hantera dagskassor. Detta gäller både glesbygd, mindre tätorter och vissa stadsområden.
• Äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer utan betalkonto påverkas särskilt hårt och står inför en reell risk att utestängas från grundläggande ekonomisk service.
• Situationen är allvarlig ur ett beredskapsperspektiv. Om digital infrastruktur slås ut vid exempelvis kris, saknas fungerande kontantalternativ i många delar av landet.

Länsstyrelsernas samlade slutsats är att målet för grundläggande betaltjänster inte är uppfyllt. För att stärka betalningsmöjligheten i både vardag och kris krävs:

• Åtgärder för att säkra kontanttjänster i hela landet med uttag, insättning och fysisk service.
• Fysiska alternativ till digitala tjänster för personer som saknar tillgång eller kunskap att använda digitala betalningar.
• Lagstiftning och tydliga regelverk som garanterar att kontanterna fungerar för alla, även vid störningar i digital infrastruktur.

- Rapporten är ett tydligt bevis för att dagens modell inte räcker. Människors rätt att betala och få tillgång till kontanter kan inte fortsätta att bortprioriteras, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Nyligen kom regeringens lagrådsremiss om en ny kontantlag. Där föreslås en kontantplikt för livsmedelsbutiker och apotek, men i övrigt lyser åtgärderna för att säkra kontantsystemet med sin frånvaro.

- Kontantutredningen föreslog även att offentliga aktörer skulle omfattas av kontantplikten och att Riksbanken skulle få ett tydligare ansvar för kontanterna. Inget av detta har regeringen gått vidare med. Det är som att regeringen säger en sak, men gör en annan i fråga om kontanterna. Om syftet är att säkra kontantsystemet måste naturligtvis offentliga verksamheter också omfattas och det behövs tydliga sanktioner mot den som inte uppfyller kontantplikten, säger Björn Eriksson.

För mer information:

Björn Eriksson, tel 070-6264606

Om Kontantupproret

Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige. Läs mer om Kontantupproret på www.kontantupproret.se och på Facebooksidan.