Tung kritik mot betalningsutredningen
Remisstiden är nu ute för utredningen ”Staten och betalningarna”, som bland annat handlar om kontanternas framtid. Många av remissvaren innehåller tung kritik av utredarens förslag.
Utredningen ”Staten och Betalningarna” (SOU 2023:16), fick redan när den presenterades kritik för att sakna medborgarnas perspektiv och ta lätt på frågor som beredskap, utanförskap och integritet. Utredningen, som leddes av Anna Kinberg Batra, landade i att endast försäljning av receptbelagda läkemedel ska åläggas att acceptera kontant betalning.
Kontanter säkrar beredskap
En genomgång av de remissvar som inkommit visar på ett massivt stöd för att bevara kontanterna, inte minst från de tyngsta instanserna som har ett brett samhällsansvar. Hit hör Riksbanken, Finansinspektionen, Försvarsmakten, MSB, Riksgälden, Skatteverket, Säkerhetsföretagen, länsstyrelserna, Ekonomistyrningsverket, Tullverket och Läkemedelsverket.
- Både Försvarsmakten och MSB är mycket tydliga när de pekar på riskerna för vår beredskap om betalningarna inte fungerar i ett nationellt krisläge. Våra beslutsfattare måste rimligen ta till sig det, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Alla inkluderas
Remissinstanser som på olika sätt företräder allmänheten vill också se ett skydd av kontanterna. Här finns de stora pensionärsorganisationerna, Hela Sverige ska leva, Sveriges Konsumenter, Synskadades Riksförbund, Skärgårdarnas Riksförbund och SmåKom. Deras argument handlar om inkludering, att ingen ska hamna utanför samhället, men också om integritet för den enskilde. Synskadades Riksförbund vill exempelvis att butiker ska vara skyldiga att ta emot kontanter eftersom det är det säkraste och tryggaste betalmedlet för deras medlemmar.
– Vi kan konstatera att alla organisationer som har folkets perspektiv vill bevara kontanterna. Regeringen bör lyssna på deras argument i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Mot bakgrund av den extrema ökningen av digitala bedrägerier som drabbar många äldre och skyddslösa, vilka idag tvingas använda digitala betalmedel, borde kontanterna vara en självklarhet för våra politiska företrädare. Det är dags att sätta punkt för bankernas lobbyism där alla betalningar ska vara digitala, säger Björn Eriksson.
Kontantupproret vill att Sverige inför en lagreglering likt den som finns i Danmark och Norge. Där är alla butiker och serviceställen skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag. I somras presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning med motsvarande innehåll i hela Euro-zonen. Sverige blir därmed allt mer ensamt i frågan om kontanter.
Remissinstanser som vill bevara kontanterna:
Bankomat AB
Ekonomistyrningsverket
Finansinspektionen
Försvarsmakten
Hela Sverige ska leva
Konkurrensverket
Loomis Sverige AB
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen Dalarnas län
Länsstyrelsen Gotlands län
Länsstyrelsen Jämtlands län
Länsstyrelsen Kronobergs län
Länsstyrelsen Norrbottens län
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelsen Östergötland
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Positiva Pengar
Post- och telestyrelsen
PRO
Riksgälden
SeniorNet Sweden
Skatteverket
SKPF Pensionärerna
Skärgårdarnas Riksförbund
SmåKom
Sparbankernas Riksförbund
SPF Seniorerna
Svenska Bankföreningen
Svensk Handel
Sveriges Kommuner och Regioner
Sveriges Konsumenter
Sveriges riksbank
SweFinTech Association
Synskadades Riksförbund
Säkerhetsföretagen
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tullverket
För mer information:
Björn Eriksson, tel 070-6264606
Om Kontantupproret
Kontantupproret är ett nätverk av organisationer och föreningar som tycker att det är viktigt att kontanter finns kvar som betalmedel i Sverige. Kontantupproret anordnar möten och seminarier samt bildar opinion för användningen av kontanter. Vi anser att det behövs ett tydligt regelverk kring kontanterna och att det inte bara kan vara privata aktörers sak att besluta om.kontanternas framtid. Våra förslag finns sammanfattade i en skrift som även kan laddas ner. Läs mer på Kontantupprorets Facebooksida och hemsida.
