Budgetförslag

Nya jobb, rättvisa pensioner, tid för barnen, stärkt rättssamhälle - I vårt budgetalternativ prioriteras en familjepolitisk reform som ger mer tid för barnen, resurser för en värdig tillvaro för alla pensionärer, bättre vård med kortare vårdköer och att rättssamhället återupprättas. Det sa Alf Svensson, partiordförande, och Mats Odell, finanspolitisk talesman och vice ordförande i finansutskottet, då de presenterade kristdemokraternas budgetalternativ. Lägre skatter och rättvisa pensioner Vi avvisar regeringens metod att sänka inkomstskatten på ett sätt som diskriminerar pensionärerna och förordar i stället ett höjt grundavdrag där alla får behålla mer av sin egen inkomst. År 2000 sänks inkomstskatten med cirka 250 kronor per månad, eller drygt 3 000 kronor per år. Grundavdragshöjningen omfattar även cirka 1,3 miljoner pensionärer. Från och med år 2001 kommer denna grundavdragshöjning att omfatta samtliga pensionärer som då kommer in i det vanliga skattesystemet, som en följd av pensionsreformen. Med vårt föreslagna grundavdrag kan man tjäna 18 300 kronor per år innan man behöver betala kommunalskatt jämfört med 8~700 kronor i dag. Lönebildningen förbättras, därmed tillväxtmöjligheterna, samtidigt som bidragsberoendet minskas. Kommunerna kompenseras fullt ut för skattebortfallet i enlighet med finansieringsprincipen. Pensionstillskottet för de sämst ställda pensionärerna höjs med 200 kronor per månad från 1 januari 2000. År 2001 träder det nya pensionssystemet i kraft. Då kommer det höjda grundavdrag som föreslås av kristdemokraterna att omfatta alla pensionärer. Då får de pensionärer med lägst pension sänkt skatt med cirka 250 kronor per månad. Jämfört med dagens situation kommer alltså de sämst ställda pensionärerna att få cirka 350 kronor mer per månad år 2001 med kristdemokraternas politik, en förbättring med 4 200 kronor per år. Hela inkomstprövningen av änkepensionen slopas, bostadstillägget för pensionärer föreslås höjas från år 2001. Inkomstprövningen av bostadstillägget ska inte innehålla fritidsfastighet, omställningspensionen för efterlevande återställs från 6 till 12 månader. Utrymmet för personligt ansvarstagande och tillväxt ökas genom att det totala skattetrycket sänks med cirka 9, 17 respektive 31 miljarder kronor netto de kommande tre åren. I förhållande till regeringens förslag föreslås det statliga utgiftstaket år 2000 bli 8 miljarder kronor lägre, 16 miljarder kronor lägre år 2001, och 25 miljarder kronor lägre år 2002. Mer tid för barnen Ett första steg i familjereformen "Mer tid för barnen" är att från 1 juli införa ett vårdnadsbidrag på 3 660 kronor per månad och barn för att 1 januari 2001 höja det till 4 000 kronor. Från och med 2002 vill vi ge ytterligare 1 års vårdnadsbidrag att disponeras av föräldrarna fram till barnets skolstart. Värdig vård och kortare köer Värdig vård och kortare köer kräver nu på kort sikt mer resurser genom ökade statsbidrag till landsting och kommuner. Därför anslår vi 3,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag för de kommande tre åren. På längre sikt är det bara tillväxt tillkomsten av nya jobb som kan säkerställa finansieringen av de ökade krav som bland annat den demografiska utvecklingen ställer. Förstärkt rättsväsende Rättsväsendet förstärks genom ett resurstillskott på 320 miljoner kronor nästa år. Polisen får ytterligare 200 miljoner kronor, åklagarväsendet 50 miljoner kronor, domstolarna 60 miljoner kronor och kriminalvården ytterligare 10 miljoner. Skattemyndigheterna ges bättre möjligheter till uppföljning och bekämpning av skattebrott, tullen och kustbevakningen tilldelas 120 miljoner ytterligare för att motverka gränsöverskridande brottslighet. Likvärdiga konkurrensvillkor Jordbruket, sjöfarten och åkerinäringen ges stärkt utvecklingskraft för överlevnad i Sverige främst genom skatteharmonisering med de viktigaste konkurrentländerna. Höjt bistånd Biståndet till de fattigaste höjs med 1,1 miljarder kronor utöver regeringens förslag under nästa år. Finansiering av föreslagna reformer Kristdemokraternas budgetalternativ bygger på omprioriteringar inom och mellan olika utgiftsområden och mellan inkomst- och utgiftssidan i statsbudgeten. Både inkomster och utgifter är lägre i vårt alternativ. Budgetbalans uppnås på en lägre nivå än med regeringens politik. Exempel på besparingar och omprioriteringar är införandet av en andra karensdag i sjukförsäkringen, ny beräkningsgrund för SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, ökad egenfinansieringsgrad i arbetslöshetsförsäkringen, minskning av presstöd, nej till den kraftiga ökningen av anslagen till regeringskansliet, besparingar på myndigheter under de flesta utgiftsområden, nej till forskningsbidrag, neddragning av anslaget till förtidspensioner och därtill hörande statlig ålderspensionsavgift till följd av en aktiv och utökad rehabilitering, delvis behovsprövat barnbidrag, uppskjuten höjning av barn- och studiebidrag, besparing på AMV, avskaffande av flyttningsbidrag, borttagande av N/T-stödet, realistisk utbildningssatsning inom universitet och högskolor samt inom kunskapslyftet, nej till fackliga utbildningsbidrag, nej till ytterligare lokala investeringsprogram, samt nej till Svenskt företagsstöd inom Östersjömiljarden. Budget i balans 2002 Den fortsatta utvecklingen fram till vårpropositionen i april 2000 får avgöra om ytterligare skattesänkningar kan genomföras under 2001 och 2002. Vårt budgetalternativ når balans i statens finansiella sparande år 2002, att jämföra med regeringens politik med ett underskott på 8,1 miljarder i statens löpande affärer. Amorteringen på statsskulden blir under perioden cirka 69,5 miljarder större än med regeringens politik till följd av en ökad utförsäljningstakt av statligt hel- eller delägda bolag. För mer information: Anders Broberg pressekreterare tel. 08-786 56 80 mobil. 070-595 81 51 Mats Odell riksdagsledamot tel. 08-786 56 86 mobil. 070-530 42 47 Göran Hägglund gruppledare tel. 08-786 46 32 mobil. 070-530 42 65 Johan Davidson politisk sekreterare tel. 08-786 56 39 mobil. 070-543 19 19 hemsida: www.kristdemokrat.se