Trots högkonjunktur – fler krav än någonsin hos Kronofogden
De ekonomiska hjulen snurrar på högvarv. Men trots högkonjunktur och låg arbetslöshet skickas allt fler obetalda räkningar till Kronofogden. Aldrig tidigare har myndigheten fått in så många krav på obetalda skulder. Det visar ny statistik från Kronofogden.
Förra året delades över 1,1 miljoner kravbrev ut i brevlådor runt om i Sverige. Det är den högsta siffran någonsin. Foto: Kronofogden.
Under 2018 fick Kronofogden in cirka 1 141 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det motsvarar en ökning med 10,4 procent sedan förra året och är den högsta siffran någonsin. Knappt 417 000 personer hade inte betalat sina räkningar i tid, en ökning med 7,6 procent.
Antalet ärenden ökar i alla åldersgrupper och bland både kvinnor och män, men tre grupper utmärker sig speciellt: unga vuxna (18–25 år), yngre medelålders (26–34 år) och pensionärer (65– år). De som klarar sig bäst är 45–54-åringarna – de står för den minsta procentuella ökningen. Precis som i halvårstatistiken 2018 står räkningar kopplade till näthandel, landsting och kommuner för en stor del av ökningen.
Snabbare väg till Kronofogden
Tiden från att en räkning ska vara betald till att den kommer till Kronofogden har blivit allt kortare. Under många år låg mediantiden stabilt på 48–49 dagar. Men under första och andra kvartalet 2018 hade den minskat till 45 respektive 43 dagar.
– Det innebär dels att fler skulder lämnas över till oss, dels att de som inte betalat får kortare tid på sig att reglera sin skuld utan att vi involveras, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden.
Dyrt att inte betala i tid
Beloppen är låga till en början, i 44 procent av kraven handlar det om räkningar på under 1 000 kronor. Men när räkningen skickas till Kronofogden stiger kostnaden snabbt: 380 kronor i ombudsarvode, i de flesta fall 180 kronor i inkassokostnad samt 300 kronor i ansökningsavgift till Kronofogden. Det betyder att skulden ökar med 860 kronor för den som inte har betalat i tid.
– Vi ser att många småskulder lämnas till oss för att sedan återkallas; i många fall troligen för att skulden betalas när man får brevet från Kronofogden. En tolkning är att parterna ofta kan komma överens på frivillig väg om det finns betalningsförmåga. Att ta omvägen via oss blir väldigt dyrt för den som ska betala, säger Andrea Gleerup.
Kontakt och mer information
Du hittar en excelfil med statistik på läns- och kommunnivå längst ner i pressmeddelandet. Vill du veta mer, ring presstjänsten på 010-578 98 10.
Fakta om betalningsföreläggande
Om någon är skyldig dig pengar kan du få hjälp av Kronofogden att fastställa skulden. Det gör du genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Gången är densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. Kronofogden skickar ett brev, ett föreläggande, till den du vill få betalt av. Om den som ska betala inte protesterar fattar Kronofogden ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande. Utslaget kan sedan användas för att få hjälp av myndigheten att driva in skulden. Om du och den som ska betala inte är överens om skulden fattas inget beslut. Då kan du vända dig till domstol för att avgöra tvisten.
För skulder till staten, till exempel skatter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget utslag från Kronofogden, eftersom sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala. De lämnas därför direkt till Kronofogden för indrivning.
Taggar:
