Sveriges nya statsisbrytare ämnet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets seminarium

Tisdag den 9 maj genomfördes ett seminarium på Medelhavsmuseet i regi av Kungl. Örlogsmannasällskapet kring anskaffningen av Sveriges nya statsisbrytare. Deltog gjorde representanter från Sjöfartsverket, Svensk Sjöfart, Sveriges Hamnar, Polarforskningssekreteriatet samt Marinen.

Seminariet öppnades av Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande, konteramiral, Anders Grenstad. Moderatorn Niklas Ekdal gav bakgrund och introducerade dagens förste talare som var rederidirektör Fredrik Backman vid Sjöfartsverket som talade under rubriken ”Behov och organisering av svensk isbrytning”. Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekreteriatet berättade kring myndighetens forskningsarbete. Verkställande direktören för Svensk Sjöfart, Anders Hermansson, talade kring ”Redarperspektivet”. Susanne Karlsson, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen informerade kring ”Hamnperspektivet” och Dan Broström, senior rådgivare vid Sjöfartsverket berättade om anskaffningsprocessen under rubriken ”Nyanskaffning av isbrytare”. Dagen avslutades av en paneldiskussion där även ledamöterna Niklas Granholm till vardags på FOI och Håkan Nilsson från Marinstaben anslöt.

– Jag vill tacka alla deltagare för deras insats. Sverige är i många avseenden en ö där import och nationell försörjning är centrala för nationens välstånd och överlevnad. Förnyelsen av statsisbrytarna är väsentlig och idag har vi diskuterat hur de ska utformas, hur de kan organiseras och vilka uppgifter de kan ges i fred, kris och krig, säger konteramiral (PA) Anders Grenstad, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Det geostrategiska läget har snabbt försämrats och ett storkrig råder i Europa. Sverige har gemensamt och samtidigt med Finland ansökt om medlemskap i Nato. Påverkan på säkerheten i Norden är omfattande och alla förändringar kan i dagsläget inte överblickas. Det ger en stor omställning för och hur Sverige organiserar systemen för försvar och säkerhet, inkluderat isbrytarväsendet.

– Den nuvarande svenska isbrytarflottan som faller för åldersstrecket ska ersättas. De nya isbrytarna blir miljövänligare och får högre kapacitet för att möta ökad sjöfart. Dessutom behövs en ny forskningsisbrytare med högsta isklass. Samtidigt gör det allt sämre säkerhetsläget att staten önskar rådighet över denna resurs. Det reser en rad frågor om organisation, uppgifter, samarbeten och design av de nya isbrytarna, säger Niklas Granholm, ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet och forskningsledare vid FOI.

För ytterligare information och koordination:

Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, E-post: marten.granberg@koms.se

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter @orlogsman

Taggar: