Krigsvetenskapsakademien inbjuder allmänheten att delta i akademisammankomst 7 dec
Sammankomsten äger rum onsdagen den 7 december 2022 med start kl 16.30 i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37. Allmänheten är välkommen att följa den öppna delen som beräknas pågå till ca kl 19.00 med en kort paus kl 18 då smörgås samt öl/vatten finns att tillgå.
Anmälan krävs och sker via akademiens hemsida »
På programmet:
Akademisammankomsten öppnas av akademiens styresman Björn von Sydow samt utdelning av det Tibellska priset till Sophie Bosdotter och Tommy Wellborg för bästa artikel i Akademiens Handlingar och Tidskrift. Därefter får vi lyssna till följande tre anföranden:
”Datadrivna försvarsförmågor – trender och vägval”
Inträdesanförande av ledamoten Johan Sigholm, som är överstelöjtnant, flygingenjör och sektionschef vid Försvarsmaktens högkvarter.
Det har sagts att data passerat oljan som världens mest värdefulla tillgång. Att lyckas förädla ständigt ökande datavolymer till information och insikter, samt att vidare omsätta dessa till beslutsunderlag och verksamhetsvärde, är dock möjligtvis något mer utmanande än raffinering av petroleum. Försvarsmakten står inför flera utmaningar i sin pågående förändringsresa mot att bli en datadriven organisation. De strategiska vägval som nu görs får sannolikt stor betydelse för vår förmåga att hantera kommande oförutsedda och komplexa händelseutvecklingar, såväl som att bli en attraktiv partner inom Nato. Ett målmedvetet och kontinuerligt digitaliseringsarbete, på flera fronter, blir avgörande för att kunna möta hoten från morgondagens kvalificerade motståndare.
”Geoekonomisk strategi – hur marknaden blev ett vapen och vad det betyder för stat och näringsliv”
Inträdesanförande av ledamoten Björn Fägersten, som är seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och Vd för analysföretaget Politea.
Vi ser idag en utökad konfliktyta i områden som under lång tid har setts som marknadsdrivna, till exempel finansiella transaktioner och dataflöden, innovation, utveckling av högteknologi och teknisk standardisering. Det faktum att stormaktsrivalitet och staters konflikter spelas ut på detta ”geoekonomiska” och tekniska fält får stor påverkan för såväl privata som offentliga aktörer. Hur påverkas Sverige av den nya geoekonomin och vad kan näringslivet göra när marknaden blir ett säkerhetspolitiskt verktyg?
”Säkerhet i vår tid – Nya perspektiv på säkerhet för global, nationell och individuell nivå”
Inträdesanförande av ledamoten Robert Egnell, som är professor och rektor vid Försvarshögskolan.
Krig i Europa, radikalisering och terror, polarisering, destabilisering och informationspåverkan, klimatförändringar, pandemier, internationell brottslighet och migration. Vad betyder egentligen ”säkerhet” i dagens komplexa strategiska kontext och var går gränsen mellan säkerhetspolitik och andra politikområden? De traditionella säkerhetsperspektiven och begreppen sätter staten i centrum som både det främsta externa hotet, som det hotade objektet, och som lösningen på problemen. För att förstå och hantera dagens säkerhetsutmaningar krävs dock kompletterande perspektiv som inte bara säkrar nationens yttre gränser, utan som skapar samhällsstrukturer från det globala till det lokala, som skyddar medborgarna mot alla typer av hot och utmaningar. Målet är ett hållbart, robust och resilient, demokratiskt samhälle som kan hantera alla utmaningar, från skogsbranden till det fullskaliga kriget mot Ryssland. Men då måste vi våga tänka nytt!
Välkomna!
Björn Anderson
Akademiens ständige sekreterare
secretary1@kkrva.se
Följ KKrVA på hemsida | LinkedIn | Facebook | Twitter | YouTube
Krigsvetenskapsakademien, som fyller 226 år i år, är en Akademi i tiden med uppdraget att främja vetenskap av betydelse för Sveriges säkerhet. Genom att skapa, samla och sprida kunskap bidrar och inspirerar Akademiens ledamöter till en ökad kunskap och debatt om utvecklingen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Sverige behöver en bred kunskap hos medborgare, hos beslutsfattare i företag och organisationer, hos politiker i kommuner och regioner och hos lagstiftare i regering och riksdag om vårt säkerhetspolitiska läge och om det civila och militära försvarets förmåga, resurser och ekonomi. Det ligger i Akademiens uppdrag att bidra till en sådan kunskapsbredd.