Krigsvetenskapsakademien lämnar yttrande över utredningen ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” (SOU 2021:19)
Inom projektet ”Krigsvetenskap i det 21:a århundradet” (KV21) har Krigsvetenskapsakademien ingående studerat det svenska totalförsvaret och redovisat sin analys av svagheter, behov av åtgärder samt förslag i ett antal böcker och artiklar. En stor del av studien har ägnats åt avsaknaden av ett civilt försvar. Bland annat konstaterades (2018) hur Försvarsmaktens tidigare förmåga till kvalificerat traumaomhändertagande och kirurgi sjunkit avsevärt och att landets behov av traumavård i kris och krig i allt väsentligt numera ska täckas av den civila sjukvården. Projektet ledde fram till bedömningen att marginalerna i den civila sjukvården för stora skadeutfall är små och att mycket måste göras omgående i kris- och krigssjukvården.
Inom projektet ”Krigsvetenskap i det 21:a århundradet” (KV21) har Krigsvetenskapsakademien ingående studerat det svenska totalförsvaret och redovisat sin analys av svagheter, behov av åtgärder samt förslag i ett antal böcker och artiklar. En stor del av studien har ägnats åt avsaknaden av ett civilt försvar. Bland annat konstaterades (2018) hur Försvarsmaktens tidigare förmåga till kvalificerat traumaomhändertagande och kirurgi sjunkit avsevärt och att landets behov av traumavård i kris och krig i allt väsentligt numera ska täckas av den civila sjukvården. Projektet ledde fram till bedömningen att marginalerna i den civila sjukvården för stora skadeutfall är små och att mycket måste göras omgående i kris- och krigssjukvården.
Arbetsgruppen inom Akademien som svarat för detta yttrande anser att utredningen genom sitt delbetänkande gjort en mycket angelägen och noggrann genomlysning av försörjningsberedskapen för hälso- och sjukvården ur det breda perspektivet från vardag till krig samt av de problem och brister som finns i nuvarande struktur och som mycket påtagligt visat sig exempelvis i de leveransstörningar som drabbade flera regioner i Mellansverige under Covid-19-pandemin under hösten 2020.
Generellt sett är förslagen i delbetänkandet mycket bra och kommer att rätta till problemen, minimera bristerna och leda till nödvändig förmågehöjning, förutsatt att de genomförs.
Den statliga ansvarsprincipen, påpekar Akademiens arbetsgrupp, lägger allt ansvar inom ett verksamhetsområde på exempelvis antingen regionerna eller kommunerna. Det måste finnas ett komplement till denna princip. Regeringen borde inte, som nu under pandemin, kunna gömma sig bakom regionerna eller kommunerna. De uppgifter som under pandemin så småningom tilldelades Socialstyrelsen, hade myndigheten inte nödig kompetens för och detta fick till följd att verksamheten i vissa regioner stannade upp. Vem skulle göra vad? Vem hade ansvaret för vaccinationerna? Regeringen måste kunna peka ut en myndighet som kan styra på regeringens uppdrag i komplicerade frågor och denna myndighet måste kunna exekvera. Jämför RF:s ”regeringen styr riket”.
Sammanfattningsvis måste också påpekas, att en återskapad och stärkt försörjningsberedskap med olika former av beredskapslagring är helt nödvändig för hälso- och sjukvården i fredssamhället och inom totalförsvaret.
Akademien har i yttrandet gett både övergripande synpunkter och detaljerade kommentarer och förslag relaterade till betänkandets olika avsnitt.
Det fullständiga yttrandet kan laddas ner här (pdf) »
Slutrapporten ”Ett trovärdigt totalförsvar” (2018) från Akademiens projekt KV21 kan laddas ned här »
För ytterligare information kontakta ledamoten Lars Nylén.
Följ oss på vår hemsida | LinkedIn | Facebook | Twitter | YouTube
Krigsvetenskapsakademien, som fyller 225 år i år, är en Akademi i tiden med uppdraget att främja vetenskap av betydelse för Sveriges säkerhet. Genom att skapa, samla och sprida kunskap bidrar och inspirerar Akademiens ledamöter till en ökad kunskap och debatt om utvecklingen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Sverige behöver en bred kunskap hos medborgare, hos beslutsfattare i företag och organisationer, hos politiker i kommuner och regioner och hos lagstiftare i regering och riksdag om vårt säkerhetspolitiska läge och om det civila och militära försvarets förmåga, resurser och ekonomi. Det ligger i Akademiens uppdrag att bidra till en sådan kunskapsbredd.