Ungern och Polen – spränger de EU?

Report this content

Håller EU för det ideologiska trycket? De värderingar som genomsyrade det kommunistiska systemet har lämnat spår i flera öst- och centraleuropeiska länder, och det märks främst i Polen och Ungern. Kan då dessa nationers numera ständigt avvikande värderingar hota hela Europeiska Unionens framtid?

Håller värderingsförändringarna i EU:s medlemsstater på att hota sammanhållningen i unionen? Värderingar i ett demokratiskt samhälle som vårt handlar om ett växelspel mellan den enskilde medborgaren och samhällsorganisationen och dess ledare. Det pågår ju också ett ständigt växelspel mellan medlemsstaterna och deras organisation, EU.

Krigsvetenskapsakademien synar i en antologi bland annat just Polens och Ungerns ”marsch mot avgrunden”, som författaren uttrycker det, och visar på rättsstatens principer som en förutsättning för fred och säkerhet. Ryska cyberoperationer, som slår in i EU:s ideologiska struktur  har de förändrat de liberala demokratiska principer som genomsyrat Västeuropa i modern tid?

Kommer EU:s institutioner att hålla för det starka politiska trycket? Det är kärnfrågan i den här skriften, vars författare är prof. em. Kristian Gerner, f.d. bitr. generalsekreteraren i FN Hans Corell, fil. dr. Carolina Vendil-Pallin, prof. Magnus Jerneck och prof. Rutger Lindahl samt f.d. generaldirektören Björn Körlof, som också ansvarat för projektet.

Förordet är skrivet av f.d. statsrådet och talmannen, fil. dr. Björn von Sydow.Antologin ingår i redovisningen av Krigsvetenskapsakademiens projekt SES – Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv.

Antologin kan laddas ned här »

Läs mer på vår hemsidaLinkedIn | Facebook | Twitter | YouTube

Krigsvetenskapsakademien, som fyller 225 i år, är en Akademi i tiden med uppdraget att främja vetenskap av betydelse för Sveriges säkerhet. Genom att skapa, samla och sprida kunskap bidrar och inspirerar Akademiens ledamöter till en ökad kunskap och debatt om utvecklingen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Sverige behöver en bred kunskap hos medborgare, hos beslutsfattare i företag och organisationer, hos politiker i kommuner och regioner och hos lagstiftare i regering och riksdag om vårt säkerhetspolitiska läge och om det civila och militära försvarets förmåga, resurser och ekonomi. Det ligger i Akademiens uppdrag att bidra till en sådan kunskapsbredd.

Prenumerera